# ID: svediakorp-gov411806
# author: Onesta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 796
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tack, herr talman, och tack till er, Michel Rocard.
Tack vare er roll som ordförande i det särskilda utskottet, och att ni för vårt parlaments talan i er riktning, herr kommissionär, eftersom det är tydligt att vad det gäller denna föreskrift kommer vi knappt ur skuggan.
Efter så många år som vårt parlament funnits, försöker vi fortfarande reglera en fråga som vi borde ha sopat från vår föredragningslista sedan många år tillbaka.
Ni har gett oss en god nyhet.
Tempot kommer att bli snabbare.
Vi kan alla glädja oss över det.
Vilken är den nuvarande situationen?
Rådet har bett oss att överge vägen att göra assistenterna till tjänstemän.
Det är gjort.
Vi har dragit tillbaka förhandlingarna om det dokument som gett upphov till så många problem i rådet.
Rådet har bett oss, parlamentet, att utelämna alla skattefrågor i detta ärende.
Det är gjort och assistenterna medger själva att de accepterar utelämnandet på villkor att det upprättas en korrekt föreskrift.
Rådet har också bett oss att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa öppenhet, och som våra kolleger påmint oss om, är vi i färd med att göra det.
Inom några veckor kommer inte någon parlamentariker att ha tillgång till någon budgetpost för att betala assistenterna, om man inte i förväg talat om detta för parlamentstjänsterna.
Själv har jag gjort denna plikt som arbetsgivare under eftermiddagen.
Man kommer alltså inte att ha tillgång till budgetposten utan att i förväg ha inlämnat en kopia på alla sina korrekt utfärdade anställningskontrakt, som bevis på att den sociala tryggheten är komplett för assistenterna och att de är väl skyddade vid olyckor på arbetsplatsen.
Inom några veckor kommer hela Europa slutligen att få veta namnet på våra assistenter.
Vi skall verkligen ut ur skuggan eftersom ingen i parlamentet i nuläget är kapabel att framställa denna berömda lista med alla de som förvisso utför ett oumbärligt arbete för att vår europeiska gemenskap skall fungera.
Vi står alltså där.
Vi har tagit de steg som begärts.
Vi kan inte förstå att kommissionen inte nu gör det som den alltid sagt i våra många och olika kontakter, att den var redo att vid lämpligt tillfälle ta det avgörande steget för att i slutändan ha en äkta rättslig grund för att gå vidare.
Vi skulle inte förstå om rådet som alltid sagt sig vara redo att, då kommissionen väl tagit detta steg, vare sig under det finska, portugisiska, franska och nu det svenska ordförandeskapet, att det också vid lämpligt tillfälle skulle gå sin del av vägen, inte gör det.
Parlamentet har gått sin väg.
Nu är det upp till övriga institutioner att gå sin.
Vilken väg kan man gå?
Naturligtvis tror jag att Vandersandens rapport som ni i kommissionen hade begärt och spred är ett bra bakgrundsmaterial.
Att förändra förordning 1408 / 71 är den bästa metoden, eftersom vi då skulle få något enkelt och sammanhängande, för att i slutändan ge våra assistenter en stadga som inte kan ifrågasättas på det rättsliga planet.
Det handlar inte om en begäran om harmonisering av de sociala trygghetssystemen utan om en enkel samordning av politikområden, vilket en ändring av förordningen gör möjlig.
Kom sen inte och säg att det är komplicerat, även om det behövs enighet i rådet, eftersom det sedan 1997 redan har gjorts fem ändringar i förordningen, och alltid i enighet.
Ge oss en rättslig grund.
I den arbetsgrupp som jag ansvarar för, där företrädare för alla politiska grupper ingår, har ni kunnat konstatera att parlamentet äntligen talar i denna fråga med en enda röst.
Vi är här, alla grupper tillsammans, för att be er ta detta avgörande steg.
Naturligtvis har vi ändå inte en äkta tjänsteföreskrift för assistenter då ni tagit detta avgörande steg, som vi hoppas att rådet följer.
Det kommer fortfarande att fattas en etikkod, ett kollektivavtal, förmodligen ett utjämningssystem för att garantera jämställdheten mellan alla våra assistenter, som min kollega i den liberala gruppen sagt, att lika arbete skall ge lika lön.
Detta jämställdhetssystem kan vi se fram emot med hjälp av en utjämningskassa på parlamentsnivå.
Ge oss denna rättsliga grund, så gör vi resten.
Vi behöver detta avgörande steg.
Kollegerna har sagt det.
Legalitet, enkelhet, öppenhet, hög nivå på den sociala tryggheten.
Ge oss legaliteten, vi ser till att nå enkelhet, öppenhet och den höga nivån på den sociala tryggheten.
