# ID: svediakorp-gov411759
# author: Pacheco Pereira (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 575
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Från maj 2000 till mars 2001 har åtta portugiser varit fångna i Cabinda.
Det är arbetare som nödvändigheten har fått att arbeta utanför sitt, land och det handlar också om medborgare i Europeiska unionen, för vilka alla unionens regeringar har ansvar.
Det är därför mycket positivt att detta parlament, på vårt initiativ, diskuterar denna fråga.
För oss finns det en mycket tydlig principiell ståndpunkt: det är inte godtagbart att ta fredliga medborgare till fånga för att ställa politiska krav.
Därför vädjar jag till alla dem som håller dessa portugiser fångna att omedelbart frige dem, i en gest av god humanitär vilja, vilket är det enda som kan tjäna deras sak.
Vi är naturligtvis mycket angelägna om fallet med våra landsmän och vi kommer att göra allt som krävs, inom ramen för våra principer, för att befria dem.
Men detta innebär inte att vi är omedvetna om att det finns många förlorade konflikter som allmänheten inte känner till genom vår glömska av Afrika, bland vilka vi har konflikten i Cabinda.
Vi vet att den situation som råder i Cabinda är mycket besvärlig och mycket hård för Cabindas invånare.
Här finns mäktiga internationella intressen i ett område som producerar hundratals miljoner fat olja sida vid sida med den mest extrema fattigdom och misär.
Ingen skall bedra sig, för dessa getton av välstånd, med stora internationella företag som förlägger sin verksamhet vid kustområdena, skyddade av legosoldater och regeringstrupper, är en kopia och en beskrivning av en kolonial situation.
Vi vet också att Cabindas befolkning inte har någon verklig politisk frihet, yttrandefrihet eller fria möjligheter att helt utveckla sin kulturella och religiösa identitet, vilket låter den, i en laglig och fredlig ram, försvara allt den strävar efter.
Vi vet att det råder en krigssituation i stora delar av området, vilken följs av kränkningar av Cabindas folks mänskliga rättigheter, och som kritiseras i alla internationella rapporter.
Det är inte nödvändigt att gå längre än till Amnesty Internationals rapporter som nämner utomrättsliga avrättningar, systematisk tortyr, mord på civila och ödeläggelse av samhällen i Cabinda.
Detta är ett faktum som det vore ett hyckel att inte känna till och som många har ett intresse av att dölja.
Låt inte oss göra det!
På samma sätt som vi vädjar till dem som har tillfångatagit våra landsmän att de genast skall släppa dem, vädjar vi till Angolas myndigheter att de inte, med möjligheten att befria dem, skall inleda eller intensifiera militära operationer som kan äventyra den portugisiska gisslans liv.
Den situation som skapats är också deras ansvar, och vi kommer att vara uppmärksamma på vad som händer.
En konstruktiv inställning från den angolanska regeringens sida skulle givetvis välkomnas av det internationella samfundet.
För övrigt har kontakter nyligen tagits, och direkta förhandlingar har förts, mellan den angolanska regeringen och Cabindas separatister, och detta är en väg som det internationella samfundet inte kan göra annat än stödja.
Men vilka skäl än Cabindas män och kvinnor har är det inte genom att låta portugisiska arbetare lida som de vinner stöd för sin sak.
Detta är ett unikt tillfälle inför det internationella samfundet att befria dem.
Vi vädjar igen om att detta skall ske.
