# ID: svediakorp-gov411706
# author: Modrow (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 468
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) I betänkandet poängteras den betydelse som EU tillmäter Ukraina.
Där framhävs de framsteg som har uppnåtts i landets utveckling i partnerskapsförbindelserna mellan EU och Ukraina, samtidigt som vissa kritiska punkter tas upp.
Jag vill nämna tre aspekter.
1.
Sovjetunionens fall i december 1989 ledde till ett snabbt bildande av suveräna oberoende stater - en process som avlöpte snabbt, nästan över en natt, men som inte kunde upphäva den under årtionden ökande specialiseringen och samarbetet mellan de enskilda staternas ekonomier.
Den omvandlingsprocess som EU krävde förknippas av en större del av befolkningen med en social uppbyggnad och en hittills okänd fattigdom, om än i olika takt.
EU bör i sitt samarbete med Ukraina tillmäta undanröjandet av det problemet större betydelse.
Medan EU och dess medlemsstater under mottot stabilitet i första hand tillvaratog marknadsintressena ägnades det mångåriga samarbetet mellan OSS-staterna liten uppmärksamhet, man kan till och med säga att de torpederades.
Det borde ligga i EU: s eget intresse att ta större hänsyn till den faktorn i framtiden och för att förstå Ukrainas roll i världsekonomin även utgå från att en liknande process äger rum i andra OSS-stater.
2.
Summan av råden till Ukraina är inte så liten och de är säkert motiverade och till hjälp på flera områden.
Politiken är dock alltid förknippad med intressen.
Men om den när partnerskapet ingås styrs av en stark tendens till ensidiga fördelar blir det svårt.
Partnerskapet med Ukraina bör främja ekonomisk stabilitet och social säkerhet och bidra till att förhindra eller avhjälpa spänningar.
Det är här de verkliga gemensamma intressena mellan EU och Ukraina finns.
3.
Ingen kan förneka att OSSE under kalla kriget spelade en viktig roll för att bevara stabiliteten i Europa.
I den processen var båda sidor delaktiga, och båda sidorna drog fördel av detta.
OSSE bör nu, ett årtionde efter kalla krigets upphörande, framför allt utvecklas som ett instrument för en fredlig och politisk konfliktlösning.
Nato följer däremot en kurs i motsatt riktning, de satsar i sin nya strategi på styrka och maktutveckling utanför alliansens gränser som ständigt förskjuts längre österut, och EU är på väg åt samma håll.
Jag finner det högst betänkligt att involvera Ukraina med sin långa gränslinje mot Ryssland i den strategin.
Ukraina - och det samma gäller andra OSS-stater - bör i större utsträckning än hittills integreras i den politiska processen för en konfliktlösning.
OSSE skulle i det fallet vara en lämplig ram.
Denna faktor kommer inte minst när det gäller Ukraina att öka i betydelse just med de nya yttre gränser som uppstår inom unionen.
Betänkande (A5-0063 / 2001) av Carraro
