# ID: svediakorp-gov411653
# author: Belder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 489
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Föredraganden uppvisar en alldeles för optimistisk syn på biotekniken.
På grundval av ett angreppssätt som ensidigt är inriktat på industrin uppmanar han till stöd för den biotekniska industrin.
Det är begripligt från hans synsätt, där målet för Europa är att skapa rikedom och sysselsättning.
Jag har dock några invändningar.
I betänkandet är det inte tal om någon balans mellan för- och nackdelarna med bioteknik.
Föredraganden säger att den biotekniska utvecklingen är bra för miljön, livsmedelskvaliteten, hälsan och utvecklingsländerna.
Det är dock mycket tveksamt att utvecklingsländerna kommer att kunna tjäna något på det här.
Troligen kommer de att bli mer beroende av de oftast västerländska leverantörerna av utsäde och bekämpningsmedel.
Livsmedelsförsörjningen är förutom ett problem med tekniska och biologiska brister främst en fördelningsfråga.
Föredraganden ger tyvärr Förenta staterna en förebildsfunktion.
Det biologiska jordbruket där har låtit veta att det inte längre kan garantera att dess produkter är GMO-fria på grund av korsbefruktningen.
En jämn balans mellan för- och nackdelar bör även åstadkommas när det gäller informationen kring bioteknik.
Om det överlåts till sektorn själv så leder det till sammanblandning av etiska och ekonomiska intressen.
Etiska beslut bör fattas så nära medborgarna som möjligt.
Det gäller även för bioteknikens utvecklingsriktning.
I betänkandet instrueras däremot medlemsstaterna till och med när det gäller ekonomiskt stöd, skatteåtgärder, undervisning och invandring.
Dessutom är det förhastat att föredraganden uppmanar medlemsstaterna att godta en patenträtt på liv som det finns etiska och juridiska invändningar mot, till exempel att den skulle vara i strid med internationella avtal.
Nederländerna och Storbritannien har överklagat till domstolen och det är bättre att avvakta det domstolsutlåtandet.
I betänkandet läggs ansvaret för att tillåta GMO hos den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
Den myndigheten har dock endast en rådgivande funktion.
Det är politiken som fortsätter att ha ansvaret för besluten.
Politiken för den biotekniska industrin i Europeiska unionen bör grunda sig på medlemsstaternas ståndpunkter.
I ljuset av den här bristfälliga samordningen är det kännetecknande att det här betänkandet läggs fram innan det tillfälliga utskottet för humangenetik lägger fram sin rapport.
Vidare är det underligt att Europa, vanligtvis avogt inställt till statsstöd, uppmanar att ge stöd till en industrisektor.
Det är oklart av vilka skäl den här industrisektorn förtjänar att få stöd.
Det hade varit bättre om betänkandet i det här skedet hade kunnat inskränkas till de gränsöverskridande industriella aspekterna, såsom utvecklingshinder eller en undersökning av möjligheterna inom de olika politiska riktningar som kan väljas, utan att yrka för stöd utan vidare.
På grund av nämnda invändningar kan jag inte stödja betänkandet.
Ekonomiska motiv får inte stå över moraliska bedömningar.
Europa, som utger sig för att vara en värdegemenskap, borde uppvisa en större känslighet i sin hantering av den här frågan.
