# ID: svediakorp-gov411645
# author: Purvis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 802
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Vi lever i en turbulent tid.
Under våra liv har enorma och häpnadsväckande framsteg inom forskning och teknik ägt rum.
Nya industrier har vuxit fram, blivit vanliga överallt och möjliggjort högre livskvalitet, högre levnadsstandard, nya och bättre jobb och bättre arbetsvillkor.
För att Europa skall kunna behålla sin ekonomiska tätposition bland världens länder och erbjuda den standard vi kommit att förvänta oss, har det varit av avgörande betydelse för oss att ta fasta på dessa nya tekniker.
Bioteknik är ytterligare en av dessa industrier.
Av rädsla undviker vi den eller kliver åt sidan.
Som med alla nya tekniker kommer det att uppstå ett behov av överväganden: miljömässiga, etiska och sådana rörande säkerhet.
Dessa måste diskuteras och undersökas genomgående och öppet med allmänheten; de måste övervakas och säkras genom effektiv reglering
Frågor om integritet och konfidentialitet i en tid med genetiska förutsägelser måste undersökas vidare och möjligtvis behövs specifik lagstiftning.
Vi ger uttryck för detta behov i betänkandet och intar ingen förutbestämd hållning.
Detta sker senare, efter vederbörlig debatt.
Jag anser att ändringsförslag 9 och 27 är ofullständiga i det att de avråder från sådana överväganden och beslut.
Det åligger oss att uppmuntra våra forskare, entreprenörer och företagsledare att dra full nytta av bioteknikens potential och föra med sig denna potential till människor i Europa och i resten av världen, i synnerhet till de mindre bemedlade utvecklingsländerna.
Bioteknik - som omfattar vetenskapen om liv och växter - öppnar stora, nya möjligheter till framsteg inom medicin och sjukvård, till förebyggandet och botandet av sjukdomar och handikapp som under lång tid fördärvat livet för så många män, kvinnor och barn i våra medlemsländer liksom i resten av världen.
Bioteknik öppnar stora möjligheter till framsteg inom livsmedelsproduktion i Europa, till fördel för såväl jordbrukare som konsumenter samt till nytta i de delar av världen som kämpar mot torka och saltmättad jordmån och en snabbt växande befolkning.
Det ger en skörd som utplånar A-vitaminbrist och blindhet för miljoner människor.
Det medför en mindre användning av pesticider och herbicider och förbättrar därför miljön och de naturliga livsmiljöerna.
Med viktiga åsikter från utskottet för jordbruk och landsbygdens utvecklig samt utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, för vilka jag framför allt vill tacka de som framställt förslagen, har utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi undersökt alla konsekvenser och anser enhälligt att det ålägger oss i parlamentet, kommissionen, rådet och medlemsländernas regeringar att åt denna industri ge det stöd och engagemang som den förtjänar och så väl behöver.
Efter år av förtegenhet och obeslutsamhet, ligger vi nu klart efter våra största konkurrenter i USA.
I Amerika är utgifterna för FoU inom bioteknik tre och en halv gånger så stora som i Europa, antalet anställda är tre gånger så stort och vinsterna från bioteknik fyra gånger så stora.
Det gäller inte endast USA: Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Israel, Japan, Thailand, Singapore välkomnar alla bioteknik och främjar aktivt sina inhemska industrier.
Det finns ingen tid att förlora om Europa skall ta sin vederbörliga plats.
Vi har forskarna, forskningsinstitutionerna och den vetenskapliga förmågan.
Vi har grunderna för en framgångsrik industri, med entreprenörer, investerare och företagsledare.
Men dessa har alltför länge varit avskräckta av en negativ och skeptisk attityd i regeringen och andra politiska kretsar, av den allmänna opinionen och media, av ofördelaktiga skattepolitiska system, av en riskfientlig kultur samt av besvärliga juridiska strukturer.
Europeiska rådet i Lissabon lovade att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen.
Nu väntar vi oss att rådet i Stockholm skall leva upp till den utfästelsen vad gäller bioteknik, vilket är en av de viktigaste åtgärderna för att uppnå detta ofta citerade målet.
Vi förväntar oss att kommissionen skall resa sig, bryta tystnaden och ge resolut vägledning i och med en handlingsplan för bio-Europa.
Vi väntar oss att medlemsländerna fortsätter med genomförandet av de utestående direktiven och att de sörjer för en positiv miljö där deras bioteknikindustri kan utvecklas och frodas.
Våra forskare och entreprenörer följer utvecklingen med spänd förväntan.
Det som äger rum här i dag, i Stockholm denna månad, i Bryssel och i medlemsländerna de närmast kommande månaderna, kommer att avgöra huruvida de flyttar någon annanstans eller ser sin framtid här i Europa.
Jag ber mina kolleger i parlamentet att fullt ut stödja detta betänkande.
Jag ber kommissionen att kraftfullt, beslutsamt och med ett tydligt syfte reagera på detta betänkande.
