# ID: svediakorp-gov411589
# author: Väyrynen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 570
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FI) Herr talman!
Europeiska rådet godkände unionens strategi gentemot Ukraina i Helsingfors i december 1999.
Nu, drygt ett år senare, kan vi konstatera att strategin i princip är riktig.
I betänkandet som godkändes av utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik ger vi bara förslag om hur strategin skall förverkligas och kompletteras.
I betänkandet har jag utgått från samma generella ståndpunkt som Oostlander intog i sitt betänkande om grunderna för unionens politik gentemot Ryssland.
I betänkandet kritiseras följaktligen Ukraina för brister i hur bland annat demokratin, människorättsfrågorna, yttrandefriheten och marknadsekonomin förverkligats.
I betänkandet rekommenderar jag att unionen intensifierar samarbetet så att Ukraina kunde lösa dessa problem.
Ukraina är emellertid helt olikt Ryssland.
Ukraina har en central strategisk betydelse både för Ryssland och för västländerna.
Ukraina är internt tudelat.
Dess västra delar tillhörde under en lång tid Polen eller Österrike-Ungern, där är den ryska befolkningsgruppen relativt fåtalig.
Landets mellersta och östra delar har däremot länge tillhört Rysslands intressesfär och där är det ryska befolkningsinslaget stort.
Unionen bör bidra till att Ukraina blir mer enhetligt och att landet skall kunna ha balanserade förbindelser med både Ryssland och västländerna, Europeiska unionen och Nato.
Ukraina har intagit en tydligt europaorienterad inriktning.
Vi bör uppmuntra och stödja denna.
I mitt betänkande har jag försökt placera in Ukraina i ett mera omfattande paneuropeiskt sammanhang.
Jag har utgått ifrån de ställningstaganden som godkändes i Elmar Broks betänkande om utvidgningen.
I punkt 56 nämns på nytt tanken om ett nytt europeiskt område, baserat på marknadsekonomi och frihandel, miljöskydd, demokrati, mänskliga rättigheter och trygghet.
I punkt 57 förutsätts å andra sidan att rådet utvecklar en helhetsbetonad alleuropeisk politik för unionen genom att kombinera å ena sidan utvidgningen och å andra sidan unionens bilaterala och multilaterala yttre förbindelser.
Vidare föreslås att EU systematiskt skulle utnyttja både Europarådet och OSSE för att förbereda nuvarande och kommande kandidatländer på medlemskapet och främja en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt målen för integrationen på en paneuropeisk nivå.
De här delarna kan tolkas lite olika.
Parlamentets önskan om att skapa en helhetsbetonad paneuropeisk politik har uttryckts klart.
Förslaget om hur det nya europeiska området skulle förhålla sig till att unionen skulle börja utnyttja Europarådet och OSSE som redskap för sin alleuropeiska politik lämnar emellertid rum för tolkningar.
Min egen reflexion är att skapandet av ett nytt europeiskt område som en separat organisation lätt kunde medföra överlappningar med existerande fora.
Därför bör vi i första hand utnyttja redan befintliga organisationer och agera fördomsfritt.
Slutligen vill jag ännu tacka utskottet för utrikesfrågor och speciellt " skuggföredragandena " för en konstruktiv inställning till betänkandet.
Jag vill emellertid fälla en kritisk anmärkning: jag anser att utskottet godkände alltför många ändringar.
Redan i min egenskap av föredragande gjorde jag ett utkast till betänkandet som gick över den föreskrivna längden.
Punkt 21 i betänkandet innehöll enligt min mening allt väsentligt.
Under omröstningen gjordes emellertid ännu hela 37 tillägg - de flesta mot föredragandens rekommendationer.
Jag tycker att vi tillsammans bör begrunda utvägar för att undvika att betänkanden som godkänts i utskott och plenarsammanträden sväller och splittras upp.
Därför förhåller jag mig kritiskt till ändringar som ytterligare gör betänkandet ännu mera omfattande.
