# ID: svediakorp-gov411580
# author: Fava (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 832
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman, herr kommissionär, ärade ledamöter!
Först och främst skall det sägas att vi instämmer i den anda som genomsyrar detta meddelande från kommissionen om EU: s stöd till och övervakning av val, det vill säga att principen att stödja verkliga demokratier inte bara är en etisk fråga utan också ett villkor för en hållbar utveckling och en varaktig fred, unionens uttalade mandat vid tillämpningen av fördragen och grunden för vår utrikespolitik.
Jag skulle vilja tillägga att den också är någonting mer: ett åtagande som inte är formellt, men som är mödosamt och som inte kan reduceras bara till principuttalanden utan skall byggas under med ett konsekvent och konkret politiskt handlande.
Detta är således Europeiska unionens och Europaparlamentets roll vad gäller stöd till och övervakning av val, om man anser att fria val är en nödvändig förutsättning för demokrati.
Två förordningar från rådet 1999 utgör den rättsliga grunden för att omvandla vår roll till ett substantiellt engagemang.
På vilket sätt?
Det fordras en konsekvent politisk strategi.
Hittills har vi samlat på oss åtta år av klart generösa insatser för stöd till och övervakning av val, ofta med utmärkta resultat: jag tänker på Zimbabwe och Ryssland.
Dessa insatser var dock tillfälliga och därför är vi mycket positiva till kommissionens meddelande, som ger oss en konsekvent politisk strategi.
Ett annat nödvändigt steg är att utöka denna strategi till att omfatta alla faser i insatserna, i den övervakning som sker före och under valen, eftersom den demokratiska processen är en process som inte bara fullbordas på valdagen utan via det samband som erfordras mellan valstöd och utvecklingsstöd.
Det krävs organiserade förbindelser med internationella organisationer, med icke-statliga organisationer och med det civila samhället, inte genom den delegering vi ofta bekvämt nog har gjort utan snarare genom verkliga politiska medlingsinsatser.
Med vårt betänkande har vi försökt ge följande bidrag: först och främst parlamentets roll.
Detta parlament får inte på några villkor - och mindre än någonsin just i detta sammanhang - betraktas som en notarie som tillkallas för att godkänna en valprocess eller kvaliteten hos en valprocess.
Vår legitimitet, vår funktion, är politisk och att vi är företrädda i unionens övervakningsdelegationer kan vara ett mervärde för Europeiska unionen - just på grund av vår politiska funktion.
Det är alltså bra om Europaparlamentet medverkar i alla faserna, också i de faser som föregår själva valövervakningen i snäv mening och det är önskvärt att Europeiska unionens delegationer leds av en parlamentsledamot där förhållandena så medger.
För övrigt har vi utmärkta erfarenheter: jag tänker på vår före detta kollega Schori, som ledde delegationen i Zimbabwe.
Det är ute på fältet som vi kan skapa oss en roll och bli synliga politiskt och jag tror att detta vore en tillgång inte bara för parlamentet utan för hela Europeiska unionen.
En annan grundläggande punkt: det fordras en institutionell samordning mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet.
Vi har föreslagit en mekanism för permanent samråd, vilket vi tycker är att föredra framför en överenskommelse mellan institutionerna.
Det senare är ett mera tungrott system som kräver mycket mer i form av tid och administration.
Vi har, på förslag av några kolleger, tänkt oss ett halvårsschema som möjliggör en konstant övervakning av händelseutvecklingen och tar hänsyn till att de upptrappningar som den politiska historien i dag leder till är mycket våldsamma.
Vi föreslår att det inom kommissionen skapas en valenhet försedd med erforderlig personal.
I ett av våra ändringsförslag kräver vi särskilt att personalresurserna överensstämmer med den uppgift kommissionen har att lösa.
Enligt vår mening fordras det en annorlunda och större flexibilitet när det gäller kriterierna för Europeiska unionens insatser.
Förstagångsval respektive regionala val är kanske inte tillräckliga parametrar för att avgöra när det är lämpligt att ingripa: vi tänker på fallet med Peru, där vi deltar i valövervakningen, och där det verkligen inte är det första valet som hålls.
Visst krävs det flexibla bedömningsnormer, fria och rättvisa val är två koncept som inte helt fångar upp de krav som parlamentet och Europeiska unionen sätter i centrum för sina övervakningsinsatser.
Allt detta är inte stelbenthet utan stränghet: en nödvändig stränghet eftersom det under de senaste åren har saknats en stränghet i beslutsfattandet och i inriktningen.
Dessutom består strategin av regler och mål.
Avslutningsvis anser vi - liksom för övrigt också kommissionen - att demokrati är en process och inte någonting man väljer på en dag.
Vi vet att den verkliga demokratin i många länder börjar byggas upp från valdagen och framåt.
Vi skulle vilja fortsätta att vara närvarande och ställa våra resurser till förfogande.
Dessa är inte bara ekonomiska resurser utan också våra erfarenheter av demokrati och vårt politiska engagemang.
