# ID: svediakorp-gov411571
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,112
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag tackar von Wogau så mycket för hans betänkande, och herr Karas för hans presentation, samt er alla för era inlägg.
Detta år har debattförfarandena om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för första gången ändrats till följd av Lissabonförfarandet och ni har själva haft möjlighet att framföra parlamentets ståndpunkt om denna debatt, och det är den debatten som till en början måste hjälpa oss att staka ut denna ekonomiska politik, vilket en del av er, bland andra Trentin, har nämnt och som vi inte fäster tillräcklig vikt vid.
Vi kan från kommissionens sida hålla med om de grundläggande kriterier som betonas i betänkandet, både punkt 1 och punkt 2, vilka handlar om den sociala marknadsekonomin och om en ekonomi som grundas på demokrati, prisstabilitet, hållbar tillväxt, subsidiaritet, solidaritet och så vidare, målsättningar som vi delar helt och fullt.
Jag håller också med om att den nuvarande situationen är betydelsefull, eftersom det nu är mindre än 300 dagar kvar till dess att euron införs.
Jag vill emellertid som alltid betona att vi många gånger blandar ihop införandet av sedlar och mynt den 1 januari nästa år med den introduktion av euron som skedde den 1 januari år 1999, och som har gett oss klara fördelar och positiva resultat, vilket en del av er har nämnt.
Ett av dessa positiva resultat är till exempel det goda ekonomiska resultat som Europeiska unionen uppvisar för närvarande.
Det är sant att vi inte kan nöja oss med detta, eftersom detta goda ekonomiska resultat emellertid har vissa dolda brister som förorsakas av externa faktorer, en viss bristande ambition i budgethänseende, och som framför allt kan medföra vissa risker, huvudsakligen på grund av hur vissa ekonomier utvecklas, som till exempel den nordamerikanska.
När det gäller denna konkreta punkt vill jag emellertid betona att euron även skyddar oss från avsaktningar i de externa ekonomierna utanför Europeiska unionen.
Kommissionens ståndpunkt, som fortfarande är relativt optimistisk när det gäller Europas tillväxtprocess under år 2001, grundas på att det i Europa för närvarande fortfarande finns ett klart uttalat förtroende för konsumenter och producenter på historiska nivåer, att arbetstillfällena fortsätter att öka mycket klart, att inflationen nått sitt tak, och i det här sammanhanget anser vi att de politiskt ansvarigas skyldighet framför är att upprätthålla den ekonomiska expansionen på kort sikt.
Vi insisterar därför på vår vision i denna fråga som går ut på att vi måste fortsätta att upprätthålla en budgetpolitik som inriktas på att uppnå jämvikt i de offentliga finanserna.
Vi anser även att lönepolitiken måste stå i samklang med en icke-inflationsdrivande tillväxt och med en klar ökning av antalet arbetstillfällen samt att den ekonomiska och monetära politiken måste behålla sin jämvikt gentemot prisstabiliteten.
Detta skulle otvivelaktigt underlätta vår ekonomiska och monetära politik i den mån att vi då skulle få en sammanhängande skattepolitik och en ökad avreglering av marknaderna.
Några av er har betonat problemet med sysselsättningstillfällen som en grundläggande faktor.
Detta är utan tvivel en nyckelpunkt.
Därför framhåller vi - vilket vi har gjort i våra rapporter inför Stockholmsmötet - att unionens tillväxtpotential måste ökas.
I vår rapport om revisionen av unionens ekonomi för år 2000, analyserade kommissionens tjänsteavdelningar effekten av utgifterna och produktionen inom informationstekniken och de fördelar som dessa sektorer kan ge när det gäller en möjlig ökning av vår tillväxtpotential.
De strukturella reformerna - Gasòliba nämnde dessa - är naturligtvis en grundläggande punkt, men det finns även andra brister som måste betonas.
För det första, i Lissabon lade vi tonvikten på kunskapsekonomin som en grundläggande nyckelfaktor.
Om vi vill gå framåt i den riktningen, måste vi även skapa ett fördelaktigt klimat för investeringar i den privata sektorn, i forskning och utveckling och ny teknik.
Vi måste även förbättra forskningen och öka yrkeskunskapen inom området för ny teknik.
De strukturella reformerna är en av de frågor som vi brukar ta upp.
Vi har utan tvivel gjort framsteg, och det framgår också av betänkandet om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken för år 2001, men vi får inte nöja oss med dessa framsteg.
Kommissionen fortsätter att betona nödvändigheten av fortsatta framsteg på de här områdena, och som ni vet lade kommissionen så sent som i går fram nya förslag för att gå framåt med avregleringen av energimarknaden.
Vi är medvetna om att vi måste försöka uppnå en jämvikt mellan avreglering och reglering för att uppnå de bästa ekonomiska resultaten i den här processen.
Vi håller även med om att det är nödvändigt att gå framåt i alla avseenden för att uppnå effektivare och mer integrerade finansmarknader.
Ni har just haft en debatt med Bolkestein om nödvändigheten att sätta igång de förfaranden som den så kallade Lamfalussykommittén har utarbetat.
Dessa förfaranden inriktas otvivelaktigt på att öka takten i avregleringsprocessen av de finansiella tjänsterna, men enligt vår åsikt är detta inte tillräckligt, utan vi anser att man även måste gå framåt när det gäller riskkapital och förbättringen av det europeiska riskkapitalet.
Arbetsmarknaden är en annan grundläggande faktor om vi vill öka sysselsättningen.
En bättre kombination av skattereformer och socialförsäkringssystem kan helt klart ha en positiv inverkan på den arbetsföra befolkningen, och skulle även skapa bättre jämvikt mellan löner och produktivitet på lokal nivå, förbättra sysselsättningsgraden i vissa områden och medföra en ökad rörlighet för arbetskraften och en bättre arbetsorganisation.
En annan faktor som vi anser vara viktig och som enligt vår åsikt inte betonas tillräckligt i betänkandet är problemet med hållbara offentliga finanser på lång sikt.
De problem som är förknippade med den åldrande befolkningen kommer att bli en av de grundläggande frågorna och för att ta itu med detta är det uppenbart att vi måste vidta åtgärder när det gäller den offentliga skulden och att vi måste förbättra läget på arbetsmarknaden genom att uppnå en ökad aktivitet, en ökad sysselsättningsgrad särskilt för kvinnor och äldre arbetstagare, vilket också kan bidra till att motverka en del av de negativa effekterna.
Likaså kommer reformer av de nuvarande socialförsäkringssystemen i syfte att göra dessa sammanhängande med sysselsättningen att bidra till en hållbar modell.
Jag tackar er alla för era inlägg, kommentarer och positiva bidrag till betänkandet, och vi kommer att ta hänsyn till dessa när vi utformar vårt förslag till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken för nästa år.
