# ID: svediakorp-gov411565
# author: Katiforis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 737
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, värderade kolleger!
Det är med viss förvåning jag hör att euron föds om nio månader.
Jag har ett intryck av att euron redan har fötts, och det är allt tur, för ni kan föreställa er vad som skulle ha hänt bland de europeiska ekonomierna, om de euroepiska valutorna hade fortsatt att konkurrera med varandra under den rådande depressionen, som har sin upprinnelse i Förenta staterna.
Detta emellertid sagt inom parentes.
Som föredraganden nämner, var år 2000 ett positivt år för den europeiska ekonomin, såväl i fråga om utvecklingstakt som i fråga om sysselsättning.
Ingenting är naturligtvis fullkomligt i denna fåfängliga värld, och föredraganden påpekar att prisindex, för andra året i följd, kommer att överskrida 2 procent, det stabilitetskriterium som uppställts av Europeiska centralbanken, men detta överskridande är inte så allvarligt att det föranleder någon särskild oro.
För egen del skulle jag anse det viktigare att framhålla situationen på arbetsmarknaden.
Trots att det gjorts och fortfarande görs vissa framsteg, uppgår arbetslösheten till 8 procent, vilket är en oacceptabelt hög nivå i en marknadsekonomi med socialt ansvar, vars principer enligt vår föredragande - och jag håller med honom - måste vara vägledande för vår politik.
Mot den bakgrunden finner jag det anmärkningsvärt att föredraganden, när han räknar upp kännetecknen för den sociala marknadsekonomin, inte tar med den fulla sysselsättningen i sin förteckning, trots att föredraganden kommer från ett land där företagens samarbete med arbetstagarna, som jag tror, har nått längre än i något annat land i Europa, vilket förvisso hedrar den tyska ekonomin och det tyska samhället.
För egen del, herr talman, anser jag att den fulla sysselsättningen måste vara A och O för ett modernt samhälle.
Inte, som man skulle kunna tro, av ideologiska skäl, som i och för sig är välgrundade, utan av konkurrensskäl.
En ekonomi blir inte konkurrenskraftig vare sig genom att hålla nere kostnaderna eller genom att ha tillgång till avancerad teknik.
Konkurrenskraften hos en ekonomi avgörs av om den, i jämförelse med andra, utnyttjar sina produktionsresurser.
Om detta inte sker, blir ekonomin heller inte konkurrenskraftig.
Den fulla sysselsättningen, och inte bara den utan en ökning av den vuxna befolkningens förvärvsfrekvens till 60 procent för kvinnor och 70 procent för män, är därför inte bara ett socialt krav, det är framför allt ett ekonomiskt krav, som står i centrum för den politik som toppmötet i Lissabon tillkännagav och, som jag hoppas, kommer att upprepas vid nästa toppmöte i Stockholm.
Det är viktigt att vid alla tillfällen påminna oss själva och Europas medborgare om att vår union har gjort en enorm ekonomisk satsning för att uppnå den ledande ställning inom världsekonomin som den förtjänar.
Denna satsning bygger på de tre elementen " kunskapsekonomi, full sysselsättning och förnyelse av socialstaten ".
Dessa tre element utgör en enhet, de stöder varandra och uttrycker just sambandet mellan den sociala solidariteten och ekonomins konkurrenskraft.
På samma sätt som det inte kan finnas någon effektiv solidaritet utan konkurrenskraft, så kan heller inte konkurrenskraften klara sig utan att vila på den sociala solidaritetens fasta grund.
Vår föredragande framhåller teknikens betydelse för ekonomisk framgång.
Jag anser att man bör fästa lika stor vikt vid de sociala faktorerna: lika möjligheter, rättvis inkomstfördelning, bekämpande av extremt ojämn fördelning av rikedom och fattigdom.
Och, värderade kolleger, om vi på det globala planet, i den mån vi har kunnat utöva något inflytande, hade förmått marknaderna till en viss självkontroll, så skulle vi kanske inte ha hamnat i den ekonomiska kris som i dag hotar oss i Förenta staterna.
Jag vet inte hur det var på Wall Street, när börsen stängde, men vid middagstid var kurserna fallande, och det finns en risk att också vi dras in i en lågkonjunktur.
Vi bör akta oss för de extrema yttringarna av en icke-social ekonomi.
Om vi vill ha en social ekonomi, måste vi ge den ett verkligt innehåll, den måste bygga på solidaritet och på bekämpning av spekulation, för enbart med ord kan vi inte åstadkomma någonting.
