# ID: svediakorp-gov411563
# author: Karas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 708
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Ni har redan nämnt att föredraganden, Karl von Wogau, inte kan vara närvarande.
Han har ju också förklarat detta i sitt debattinlägg i samband med Lamfalussys betänkande.
Den så nyligen gjorda förskjutningen av ämnena på föredragningslistan tillät honom inte att ändra sin planering så att han själv kan vara närvarande.
Jag vill påpeka att Lamfalussys betänkande och även det nuvarande ekonomiska betänkandet enligt den ursprungliga varianten av föredragningslistan skulle behandlas under förmiddagen i dag, och att föredraganden redan för länge sedan kommit överens med medborgare i sin valkrets om en diskussion i kväll om de båda betänkandena.
Jag vill ursäkta honom än en gång.
Jag skall försöka göra mitt bästa i det här sammanhanget och kan påpeka några punkter.
För det första: Vi befinner oss trots allt i det sista året innan euromynt och eurosedlar införs.
Europeiska unionens inre marknad blir därmed en äkta EU-hemmamarknad, åtminstone för medlemmarna i euroområdet.
Tolv medlemsländer kommer att omfattas av denna EU-hemmamarknad med en gemensam valuta för alla medborgare och företag.
Det är därför rätt och riktigt att man i detta sammanhang gör en noggrann analys av ekonomin i Europa.
Det har redan berörts en gång i dag: Prognoserna för innevarande år och analysen av status quo är principiellt sett positiva, men innehåller naturligtvis några riskmoment, som jag också vill gå in på.
Som positivt kan, trots all kritik och alla förbättringsförslag, nämnas att vi har en relativt hög tillväxt av bruttonationalprodukten.
Som positivt kan nämnas att arbetslöshetssiffrorna går tillbaka och att vi inom Europeiska unionen under de senaste åren har skapat 2,5 miljoner nya arbetsplatser.
Det är positivt med förbättringen av de allmänna finanserna och den därmed sammanhängande reduceringen av inflationen, samt den prisstabilitet vi haft i flera år.
Detta har vi på plussidan.
Men vi har två beståndsdelar som också bör påpekas och som kan ge anledning till oro: Det är å ena sidan konjunkturen i Förenta staterna.
Tillväxten i Förenta staterna går tillbaka, vilket med tanke på de effekter en stark tillväxt i USA har på den europeiska handeln skulle kunna få en negativ effekt på EU: s ekonomi, varvid man också bör nämna som positivt att vi blir allt mer oberoende av den ekonomiska utvecklingen i Amerika, vilket också utgör ett positivt bokslut och ett positivt betyg för våra åtgärder.
En andra beståndsdel är stagnationen av ekonomin i Europa.
I prognoserna räknas med en genomsnittlig tillväxt om 2,8 procent.
Jag vill därför mycket tydligt säga att vi i dag också måste rikta en vädjan till alla medlemsstater att stärka reformviljan och utforma strukturåtgärder på ett hållbart sätt.
Vi måste kritisera att konsolideringsansträngningarna i flera länder har kommit av sig.
Jag påpekar bara att konsolideringsansträngningarna måste bedömas desto mer kritiskt eftersom flertalet länder fortfarande inte har uppfyllt de självpåtagna uppgifterna i stabilitets- och tillväxtpakten, trots den gynnsamma konjunkturen.
Ett andra område som bör tas upp är det faktum att vi måste gratulera ECB, eftersom den lugna handens politik har visat sig vara riktig.
ECB måste fortsätta sin rätta kurs för stabilitet och får även i fortsättningen genomföra en oberoende europeisk stabilitetsinriktad politik.
Men vi har också några krav.
Inflationssiffrorna måste under det andra halvåret hållas under 2 procent, och en balanserad avreglering av sektorerna telekommunikation, post, energi och järnvägar måste snabbt genomföras.
Vi behöver ökade ansträngningar inom utbildnings- och yrkesutbildningsområdet.
Vi behöver en ökad flexibilisering av arbetsmarknaden, och strukturreformerna på varu-, tjänste-, kapital- och arbetsmarknaderna måste påskyndas.
Herr talman, låt mig avslutningsvis säga följande: Den huvudsakliga frågan i Karl von Wogaus betänkande är också hänvisningen till gemensamma principer, som kan avledas från vår ordningsprincip om social marknadsekonomi, dvs. frihet och demokrati, konkurrens, prisstabilitet och hållbar tillväxt, subsidiaritet, solidaritet och privategendom liksom ansvar inte bara mellan arbetsgivare och arbetstagare, utan från bådas sida gentemot framtiden och därmed en vidareutveckling av den sociala marknadsekonomin till en ekosocial marknadsekonomi.
