# ID: svediakorp-gov411489
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,326
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag är glad över detta tillfälle att uppdatera parlamentet om den senaste utvecklingen när det gäller utbrottet av mul- och klövsjuka i Förenade kungariket och nu även i Frankrike.
Jag tror att ni kommer ihåg att det första utbrottet i Förenade kungariket bekräftades på kvällen den 20 februari.
Kommissionen antog ett skyddsbeslut följande dag, den 21 februari.
I och med den åtgärden infördes ett förbud mot export av vissa levande djur - nötkreatur, får och getter - från Förenade kungariket och inskränkningar för exporten av kött, köttprodukter, mjölk och mjölkprodukter samt vissa animaliska produkter.
Sedan dess har ytterligare åtgärder införts, vilka innebär förbud mot förflyttning av boskap över hela Europeiska unionen.
Det rör sig här om en försiktighetsåtgärd som syftar till att minimera risken för att sjukdomen sprids.
Den måste också ses mot bakgrund av den fortsatta ökningen av antalet fall i Förenade kungariket.
Varje förhoppning om att krisen skulle få ett snabbt slut har gäckats.
Vi måste helt klart vara mycket oroliga över epidemins förlopp.
Tre faktorer är särskilt störande.
För det första, den fortsatta osäkerheten om huruvida antalet fall i Förenade kungariket kommer att nå en topp, för det andra, upptäckten av ett fall i Frankrike, som innebär att vårt hopp om att epidemin skulle kunna begränsas till Förenade kungariket har släckts, och, för det tredje, de inskränkningar som införts av tredje land för import av produkter från gemenskapen, av vilka många är fullständigt obefogade.
Jag skulle vilja gå igenom var och en av dessa punkter, och jag börjar med antalet fall i Förenade kungariket.
De är en klar besvikelse att förhoppningarna om att antalet fall av sjukdomen inom kort skulle nå en topp inte har infriats.
De sakkunniga på veterinärområdet står fast vid åsikten att inskränkningarna för djurförflyttningar med tiden kommer att begränsa sjukdomens potentiella spridning.
Detta belyser det fortsatta behovet av vaksamhet i Förenade kungariket och av strängast möjliga genomförande av de åtgärder som man redan beslutat om.
Sedan det ursprungliga beslutet fattades om att förbjuda export av visst kött och vissa köttprodukter, mjölkprodukter och så vidare, har det funnits ett förbud mot att förflytta boskap både i Förenade kungariket och i andra medlemsstater.
På samma gång som dessa inskränkningar naturligtvis är illa omtyckta, är de ett lågt pris att betala jämfört med följderna av att inte snabbt bekämpa denna sjukdom.
Jag skulle hoppas att vi inte förlorar detta större goda ur sikte under den nuvarande krisen.
För att övergå till Frankrike, är jag säker på att alla delar kommissionens oro över upptäckten av det första fallet av sjukdomen på det europeiska fastlandet.
Som ni säkerligen känner till, bekräftades i går ett fall av mul- och klövsjuka i nordvästra Frankrike, i regionen Mayenne.
Det upptäcktes på en boskapsgård för vilken inskränkningar i förebyggande syfte hade införts mer än en vecka innan utbrottet bekräftades.
Boskapsgården ligger granne med en gård till vilken man den 16 februari, ett par dagar innan utbrottet i Förenade kungariket upptäcktes, hade importerat får som bar på smittan från Förenade kungariket.
Fåren från Förenade kungariket destruerades den 1 mars, som en försiktighetsåtgärd i enlighet med det gällande kommissionsbeslutet.
Slakten och destruktionen av alla 114 djur på den gård där utbrottet i går bekräftades påbörjades i går kväll och pågår fortfarande.
Denna upptäckt grusar våra förhoppningar om att sjukdomen skulle kunna begränsas till Förenade kungariket.
Vi kan dock finna stor tröst i de mycket beslutsamma åtgärder som de franska myndigheterna vidtagit för att isolera och destruera boskap som skulle kunna ha utsatts för smittade djur från Förenade kungariket.
Den tidiga åtgärden att inskränka förflyttning av boskap i Frankrike bör också ha minskat sjukdomens möjliga spridning.
Dessa åtgärder, som vissa felaktigt anser vara överdrivna, har visat sig vara mycket förståndiga.
Det finns likväl en risk för ytterligare utbrott, och situationen måste övervakas mycket noga.
Ständiga veterinärkommittén fattade sent i går kväll beslutet att förbjuda export av mottagliga djur från Frankrike och även att införa inskränkningar för förflyttningar av djur och för vissa produkter från departementet Mayenne och det intilliggande departementet Orne.
Ytterligare utbrott skulle helt klart kräva ytterligare inskränkningar för de drabbade regionerna, men de franska myndigheternas snabba åtgärder kommer förhoppningsvis att säkerställa att det inte kommer att finnas något behov av drakoniska åtgärder.
Jag skall övergå till länder utanför gemenskapen.
Kommissionen är djupt besviken över att de mycket beslutsamma åtgärder som vidtagits för att angripa det nuvarande utbrottet inte har fått det erkännande som de är värda.
I stället för att lugnas av dessa åtgärder har länder i många fall svarat med både överdrivna och, enligt min mening, onödiga inskränkningar.
Kommissionen håller angelägna överläggningar med de aktuella länderna för att fastställa utgångspunkten och den logiska grunden för inskränkningarna.
Vi kommer naturligtvis att redogöra för de åtgärder som redan vidtagits och som gör sådana inskränkningar onödiga, och vi kommer att använda våra bilaterala kontakter och våra handelsavtal inom ramen för WTO för att få dessa inskränkningar upphävda.
Jag har tidigare denna eftermiddag varit i kontakt med USA: s jordbruksminister och diskuterat de åtgärder som införts av Förenta staterna.
Ministern försäkrade mig om att man omgående kommer att se över dessa åtgärder.
Vi har enats om att våra respektive veterinära myndigheter så snart som möjligt bör inleda ett samarbete i syfte att finna lösningar.
Vi kom överens om att hålla täta kontakter till dess vi når en lösning, och jag är övertygad om hennes goda vilja i det hänseendet.
Som ett exempel på den strategi som kommissionen följer, skulle jag vilja ta gemenskapens strategi gentemot Argentina.
Import av nötkött från Argentina har tillåtits trots landets regionala problem med mul- och klövsjuka.
Köttet har naturligtvis varit föremål för mycket stränga kontroller.
Det har varit ett krav att nötköttet skall komma från BSE-fria regioner, vara urbenat samt saltat, rökt eller torkat, för att undanröja risken för en spridning av sjukdomen.
Det var först efter den senaste tidens nya utbrott, införandet av vaccination och det självpåtagna förbudet mot export till Förenta staterna och Kanada som kommissionen kände sig tvingad att förbjuda import av nötkött från Argentina.
Kommissionen håller emellertid fast vid en regional strategi, som medger att export kan tillåtas på nytt under säkra förhållanden.
På en mer allmän nivå skulle jag ännu en gång vilja försvara de bestämda åtgärder som kommissionen vidtagit för att ta itu med det nuvarande utbrottet.
Det är en grundläggande och absolut nödvändig reaktion på en mycket smittsam sjukdom, som skulle kunna få enorma följder för hela Europeiska unionens ekonomi och handel.
Denna strategi har ett fortsatt starkt stöd bland medlemsstaterna i Ständiga veterinärkommittén och i rådet (jordbruk).
Jag anser bestämt att det samarbete som de veterinära myndigheterna, medlemsstaterna och kommissionen bedrivit har varit mycket nära och effektivt.
Strategin stöds även av EU: s jordbrukare, som är väl medvetna om det stora hot mot deras utkomst som denna sjukdom utgör.
Det råder fortfarande enighet om att vaccination bör vara en sista utväg, som kan införas bara under de omständigheter som jag angav tidigare, nämligen som en förebyggande åtgärd för att stoppa sjukdomens fortsatta spridning i avvaktan på bekämpande åtgärder.
Jag skulle avsluta med en försäkran om att kommissionen kommer att fortsätta att lägga alla sina resurser på att bekämpa detta utbrott så snabbt som möjligt.
Jag upphör inte att imponeras av medlemsstaternas enorma åtagande vad avser snabba och beslutsamma åtgärder för att återställa hela EU: s tidigare sjukdomsfria status.
(Applåder)
