# ID: svediakorp-gov411478
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 571
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Utskottet för ekonomi och valutafrågor välkomnar de " vise männens " rapport och har understrukit detta i den enhälligt godkända resolutionen.
Det ligger nämligen i Europeiska unionens intresse, i de tre institutionernas intresse, att vi övervinner den europeiska finansmarknadens fragmentering och här kommer fram till lösningar som tar hänsyn till industrins, investerarnas och konsumenternas intressen, och i globaliseringens tecken lämnar ett bidrag till finansmarknadens stabilitet.
Ur vår synvinkel är det därför viktigt att lagstiftningen på detta område påskyndas och utformas på ett mer effektivt sätt.
Till detta måste alla tre institutionerna bidra.
De " vise männens " rapport klargör inte hur aktörernas och institutionernas förhållande till varandra skall utformas på de olika nivåerna, och uppmanar därför till en dialog mellan de europeiska institutionerna.
Därför ställs dessa frågor till kommissionen och rådet, eftersom det inte är klart för Europaparlamentet hur man i samband med ett sådant förslag kan garantera den institutionella jämvikten här i Europeiska unionen.
Därför har vi utvecklat förslag och förväntar oss svar från rådet och kommissionen.
I motsats nämligen till vad som är fallet i de flesta medlemsstaterna eller i USA föreskrivs i föredraget inte någon möjlighet till sekundärlagstiftning, detta inte minst därför att det på gemenskapsnivå inte finns något verkställande organ, som dessa befogenheter kan delegeras till.
Härtill kommer att Europaparlamentet i motsats till de nationella parlamenten inte har någon initiativrätt.
Därför måste det kommittéförfarande som föreslås av rådet och även i rapporten med säkerhet kompletteras för att åstadkomma jämvikt mellan institutionerna, om man skall uppnå ett påskyndat förfarande.
Det betyder att om det inom en ramlagstiftning skapas klara förhållanden mellan politiska och tekniska frågor, så måste fullmakten till genomförande på det tekniska området och till anpassning till den tekniska utvecklingen utformas så snabbt som möjligt, och detta måste även understrykas genom att Europaparlamentet ges en klar rätt till att kräva förnyad behandling av en fråga för den händelse att fullmakten kränks eller för den händelse att påbudet om öppenhet vid exempelvis samrådet inte beaktas.
När allt kommer omkring har det ju även i Lamfalussys betänkande liksom i Europaparlamentet lagts största vikt vid ett ytterst öppet förfarande, just när det gäller lagstiftning.
Jag skulle vilja säga att om rådet och kommissionen visar en god vilja så skulle denna rätt till återkallande kunna tas in i beslutet om kommittéförfaranden från 1999 genom en enkel ändring, nämligen om Europaparlamentet anser att värdepapperskommittén överskrider sina befogenheter och det här alltså måste göras en förbättring i efterhand, antingen genom att kommissionen lägger fram ett nytt förslag eller inleder det normala medbeslutandeförfarande på detta område.
Europaparlamentet kräver här helt klart ett interinstitutionellt avtal, som klargör att grundprinciperna och den klara avgränsningen mellan politiskt och tekniskt genomförande är reglerade i lagarna på en " från fall till fall " basis.
Vi är beredda att vara med och bidra till varje påskyndande - också i fråga om det parlamentariska medbeslutandeförfarandet kan vi tillämpa fast track-förfarandet - och även garantera största möjliga öppenhet.
Men jag vädjar till rådet och kommissionen att i dag ge oss ett tydligt svar på vad ni från er sida avser med en rätt till återkallande eller ett motsvarande förfarande för Europaparlamentet, eftersom detta är av central betydelse för oss för vårt demokratiska ansvar i Europeiska unionen.
