# ID: svediakorp-gov411460
# author: Lalumière (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 295
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru rådsordförande, herr kommissionär!
De frågor som ställs av Brok, för utskottet för utrikes frågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, kommer vid rätt tillfälle, tre månader efter att betänkandet om den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken röstats igenom, vilken jag hade äran att lägga fram för parlamentet.
Det är viktigt att veta vad rådets svenska ordförandeskap och kommissionen gjort sedan dess, eftersom löften gavs bl.a. om de civila aspekterna på krishantering.
Jag tackar er, fru rådsordförande, herr kommissionär, för de upplysningar som ni redan nu lämnat till oss.
Men för min del döljer jag inte en verklig oro.
Efter att ha arbetat med eller i organisationer som OSSE eller Europarådet, som båda skall förebygga konflikter och ansvara för civil krishantering, vet jag av erfarenhet hur försiktigt medlemsstaterna stöder deras ansträngningar.
Jag talar inte bara om bristen på ekonomiska medel.
I detta sammanhang har unionen förmånen att förfoga över betydande medel.
Men de måste också naturligtvis användas på ett enhetligt och samordnat sätt.
Jag tänker framför allt på bristen på politiskt stöd.
Vad kan en internationell organisation göra?
Vad kan unionen göra om medlemsstaternas analyser skiljer sig från varandra, om de har olika målsättningar eller inte någon målsättning alls och om medlemsstaterna tvekar att fatta beslut?
Kriget på Balkan ger ibland tragiska exempel på alla dessa brister.
Jag tror, fru rådsordförande, herr kommissionär, att parlamentet skulle glädja sig över att känna att ledamöterna i rådet tydligt har viljan att tillföra detta verkliga politiska stöd som konfliktförebyggandet behöver, för att inte bli menlöst i punktåtgärder, som enbart bygger på goda känslor.
