# ID: svediakorp-gov411438
# author: Van Lancker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 414
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru rådsordförande, herr kommissionsordförande, bästa kolleger!
Jag skulle vilja framhålla fyra sociala aspekter som jag anser vara ytterst viktiga för strategin för Stockholmsmötet.
För det första, fru rådsordförande, måste Stockholmsmötet hålla fast vid målsättningen att uppnå full sysselsättning.
Det innebär också att tillväxten på tre procent måste stå kvar på dagordningen och att vi måste göra produktiva investeringar, inte bara i informationssamhället, utan också i socialtjänsten och i människor.
Detta måste tydligt avspeglas i riktlinjerna för sysselsättningen.
Det är bra att delmål utarbetas, men dessa måste också återspeglas i de ekonomiska riktlinjerna.
För det andra: fullständig sysselsättning innebär för vår del arbetskvalitet.
Och hur viktiga öppna samordningsmetoder än är, så är det viktigt att vi här gör en tydlig koppling till den sociala dagordningen, den sociala lagstiftningen och de sociala avtalen.
Jag anser att det är mycket viktigt att ni har bjudit in kommissionen för att formulera målsättningar för rätten till livslångt lärande, men det skulle också vara av vikt, fru rådsordförande, om rådet bjöd in arbetsmarknadens parter för att äntligen sluta avtal om den rätten.
För det tredje: Stockholmsmötet måste bli det toppmöte i vilket kvalitet är lika med jämlikhet.
Det innebär att vi inte bara måste tala om äldres deltagande i arbetslivet, hur viktigt det än är, utan också om kvinnors deltagande i arbetslivet.
Under toppmötet i Stockholm måste man alltså fokusera på att förbättra kvaliteten hos så kallade atypiska jobb, på att förena arbetet med familjen, på omfördelningen av arbetet, på en strategi för lika lön för lika arbete, på barnomsorg.
En sista anmärkning: Stockholm måste bli ett i allra högsta grad socialt toppmöte som inte härleder allt från arbetsmarknadspolitik, hur viktig den än är, utan som också stakar ut en väg för framtiden i fråga om social sammanhållning och solidaritet.
Jag hoppas innerligt, fru rådsordförande, att Stockholmsmötet kommer att ta ett tydligt initiativ till en strategi för öppen samordning beträffande social uteslutning och socialt trygghet, så att det kommande belgiska ordförandeskapet kan utarbeta tydliga och ambitiösa målsättningar i denna strategi.
För närvarande anser jag att texterna inte är riktigt tillfredsställande, fru rådsordförande, men jag hoppas att de bitar som saknas i pusslet kommer att läggas på sin plats under den period som ännu återstår.
