# ID: svediakorp-gov411385
# author: Lambert (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi välkomnar betoningen på toppmötet i Lissabon på att ta itu med social utslagning.
Den betoningen innebär ett erkännande av vad som redan är tydligt.
Trots den gradvisa ökningen i ekonomisk tillväxt inom unionen under åren, finns det fortfarande miljoner människor som den inte kommit till nytta.
I vissa medlemsstater, som min egen, i vilka man haft en benägenhet att följa den amerikanska modellen, har klyftan mellan rika och fattiga faktiskt vidgats.
Vi ser också ett betydande antal arbetande fattiga: de som har arbete men som inte kan leva på sin lön.
Det finns fortfarande en enorm klyfta mellan mäns och kvinnors inkomster, som består in i ålderdomen och som måste utgöra en viktig fråga i pensionsdiskussionen.
Tillväxt i sig själv är inte lösningen på social utslagning och har heller aldrig varit det.
Fördelning och lika möjligheter är också viktiga faktorer.
Härav behovet av att inbegripa sociala kriterier vid sidan av de ekonomiska målen och att använda lämpliga visare för att se på den kombinerade effekten.
Som vi har hört kommer toppmötet i Stockholm emellertid inte bara att ägna sig åt att följa upp Lissabonmötet.
Det kommer att vara ett första steg i riktning mot att förklara hur Europeiska unionen skall hålla vad man lovat i fråga om hållbar utveckling.
Det är uppenbart för oss att vi inte kommer att ha någon chans att uppnå en hållbar ekonomi, såvida vi inte tar med miljön i vårt ekonomiska tänkande.
Vi måste finna en ekonomisk väg som inte innebär att vi plundrar världen på dess naturresurser och orsakar utsläpp av giftiga gaser eller växthusgaser.
Det betyder att vi måste se på kvaliteten på den ekonomiska tillväxt som vi eftersträvar och inte bara på dess storlek.
Om vi för att uppnå 3 procents tillväxt måste tömma fiskbestånden, öka bilåkandet eller städa upp efter brottsligheten, rör det sig inte om den sortens tillväxt som förbättrar livskvaliteten eller miljöns kvalitet för någon.
Den är inte hållbar, och det är anledningen till att vi har krävt att lämpliga miljövisare skall användas vid sidan av de sociala och ekonomiska.
Vi kan därefter anlägga ett sammanhängande synsätt på hållbar utveckling och se om vi verkligen uppnår de resultat som vi vill.
