# ID: svediakorp-gov411375
# author: Suominen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 837
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, rådets ordförande, minister Lindh, kommissionsordförande Prodi!
Under mötet i Lissabon för ett år sedan uppställde unionen följande mål: att bli den konkurrenskraftigaste och mest dynamiska ekonomiska regionen i världen, att bli en region som förmår upprätthålla en hållbar tillväxt och skapa nya och bättre arbetstillfällen och att skapa en större social gemenskapskänsla i regionen.
Dessa mål är sannerligen ambitiösa.
Beträffande dessa mål är vi säkerligen av samma åsikt, däremot råder politisk oenighet om hur de skall prioriteras.
Vi i gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna understryker att en snabb avreglering av monopolen för elektricitet och gas samt av postinrättningarna utgör de viktigaste medlen för ett fullständigt förverkligande av den inre marknaden.
Dessutom bör den offentliga upphandlingen ske under fri konkurrens, utan hänvisningar till lokal sysselsättning.
Vi understryker att de mål vi ställer för sysselsättningen uppnås genom att uppmuntra företagsamheten, speciellt inom de mest arbetsintensiva små och medelstora företagen.
Vi understryker att ett omåttligt reglerande, en blind tilltro till lagstiftningens förträfflighet och en utarmande beskattning är sysselsättningens värsta fiender.
Vi understryker också att en ekonomi som bygger på innovation och utnyttjande av information, med lika möjligheter för alla och rätt för den enskilde att vara sin egen lyckas smed och leva ett liv enligt uppställda mål, kräver en förnyelse av den europeiska arbetsmarknadens flexibilitet, jämfört med den nuvarande.
Det är i synnerhet bristen på flexibilitet som skiljer oss från den effektivare ekonomin i USA.
Ett annat medel till ökad effektivitet är en ytterligare förstärkning av våra utbildningssystem och en bättre anpassning av dem för individuella behov.
Vi bör ha statliga läroinrättningar, men också privata som kan konkurrera om både elever och utbudet av olika utbildningsinriktningar.
Vi anser också att moderniseringen av den europeiska sociala modellen igen bör ges luft under vingarna genom att avveckla dess beroende av offentlig finansiering och kollektiva lösningar för att upprätthålla av en social sammanhållning.
Om vi vill uppnå ställningen som världens främsta ekonomiska makt, bör vi ställa vissa frågor.
Har den ekonomiska tillväxten i USA skett genom reglering, överbeskattning, lagstadgat skydd av låtsasverksamhet, artificiellt upprätthållande av improduktiva arbetstillfällen, konkurrensbegränsning eller ökning av den federala byråkratin?
Sannerligen inte, tvärtom!
Har Sverige, och varför inte Finland, varit framgångsrika inom IT-branschen och haft den snabbaste tillväxten i Europa därför att de ideligen reglerat ekonomin?
Nej, de har varit det därför att bägge länderna under det senaste decenniet, och ännu tidigare, satsat på utbildning och forskning och dessutom, under de borgerliga regeringsperioderna, minskat de offentliga myndigheternas förmynderskap.
Har Irland gått framåt genom regleringar?
Nej, med avreglering och skattelättnader för utländska investeringar går det nu så bra att vi till och med måste förebrå det för dess framgångar.
Utvägarna till en bättre sysselsättning är enkla.
Det är de jag tidigare nämnde, inte välmenande men ineffektiva medel för förmynderskap, granskning och planering som våra socialistiska vänner förordar.
Inför Stockholmsmötet måste vi i parlamentet ändå uttrycka vår gemensamma oro för kommissionen och rådet.
Dag för dag vidgas klyftan mellan de uppställda målen och åtgärderna som vidtagits för att de skall förverkligas, även om det finns skillnader mellan de olika länderna.
Rådet bör snabbt åstadkomma resultat för att avregleringen skall fortsätta och företagsklimatet förbättras, i synnerhet nu när vi under USA: s ledning håller på att gå in i en tid av osäkerhet med sjunkande börskurser och försvagad tillförsikt hos företag och konsumenter.
Om tilltron försvinner, försvinner också högkonjunkturen och vem garanterar oss då bättre arbetstillfällen, bättre undervisning och en större social samhörighet?
Lissabonprocessen är inte ensam om att få det europeiska maskineriet att kärva.
Även om de beslut om den gemensamma säkerheten som fattades i Tammerfors har hamnat i skymundan i debatten, förekommer vid förverkligandet av dessa beslut ett likadant, om inte värre, sölande som inom Lissabonprocessen.
Utan effektiv brottsförebyggande verksamhet är en verklig inre marknad eller Schengenområdet omöjliga.
En fungerande inre marknad förutsätter, för att nämna en detalj, en fungerande, effektiv och trygg flygtrafik.
För närvarande torpederar två länder, Spanien och England, utvecklingen av flygsäkerheten och dess effektivitet genom att gnabbas om det obetydliga flygfältet i Gibraltar.
Det är svårt att tro att samma länder är med och rådgör om hur Balkankrisen skall lösas eller om den inflammerade Mellanösternsituationen.
Liksom ordförande Poettering vill jag berömma minister Lindh för hennes konstruktiva sätt att beröra Stockholmsmötet: jag är till och med benägen att önska minister Lindh välkommen i vår grupp så fort er ministerperiod är över, så pass tillfreds är vi över ert tal.
Och nu byter jag till det andra officiella språket i Finland: Minister Lindh, vi behöver åtgärder - inte bara tal om målsättningar!
