# ID: svediakorp-gov411333
# author: Lindh (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,302
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman, ärade ledamöter!
" Jag är mycket glad att se de konkreta steg som tagits - - - för att inkludera Europas medborgare i en debatt som kommer att vara avgörande för Europas framtid. "
Så inleds det första inlägget på hemsidan om Europas framtid av Russel Pickard från Storbritannien.
Han hoppas att så många medborgare som möjligt skall uttrycka sin mening om grundläggande frågor, såsom " Vilket slags Europa vill vi - Europas medborgare - ha? "
" Om vi vill ha förändring, låt oss bli förändringen ", skriver Vincente Garcia-Delgado Segués från Spanien.
" Nu kan varje EU-medborgare säga vad han eller hon vill - negativt eller positivt - och de ansvariga ledarna inom EU kan ta hänsyn till våra önskningar och förhoppningar ", skriver Ann Catherine Talbro från Danmark.
Kurt Linderoos från Finland föreslår att alla EU-medborgare skall kontakta ytterligare 14 personer, en från varje annan medlemsstat, för att diskutera EU: s framtid.
Förra veckan lanserade parlamentets vice talman David Martin, Sveriges och Belgiens premiärministrar och kommissionens ordförande Prodi debatten om Europas framtid.
Ni, fru talman, de två premiärministrarna och kommissionens ordförande gjorde ett gemensamt uttalande och hemsidan, som parlamentet, rådet och kommissionen gemensamt tagit initiativ till, öppnades.
Med lanseringen förra veckan och med dagens debatt lämnar vi " Efter Nice " bakom oss och går i stället in i debatten om Europas framtid.
Denna breda debatt om Europas framtid skall enligt deklarationen från Nice följas av en ny regeringskonferens år 2004.
I år skall det svenska och det belgiska ordförandeskapet i samarbete med parlamentet och kommissionen uppmuntra till omfattande diskussioner med alla berörda parter: företrädare för nationella parlament och för den allmänna opinionen, skolor och universitet samt representanter för det civila samhället.
Vi kommer att fästa stor vikt vid vad de olika politiska grupperna i Europa, inom och utom detta hus, har att säga.
I denna debatt måste vi självfallet ha med ungdomarna - det är deras framtida Europa vi diskuterar - liksom kandidatländerna, eftersom de också skall vara med och bygga framtidens Europa.
Hela processen måste ske med största möjliga öppenhet.
Vårt mål är att föra unionen och dess institutioner närmare medborgarna.
Enligt det beslut som fattades i Nice skall processen bl.a. behandla frågorna om avgränsningen av EU och medlemsstaternas behörigheter, så att subsidiaritetsprincipen återspeglas, vilken framtida status EU: s stadga om de grundläggande rättigheterna skall ha, en förenkling av fördragen utan att deras innebörd ändras samt de nationella parlamentens roll i den europeiska strukturen.
Redan när vi drog i gång debatten förra veckan på en av Europaskolorna i Bryssel, stod det klart att medborgarnas intressen går långt utöver de exempel på institutionella frågor som gavs i Nice.
Jag tror att det är riktigt och viktigt att vi kan föra en bredare debatt om Europas framtid.
Om vi vill börja denna diskussion i rätt ände bör vi, precis som skoleleverna i Bryssel och inläggen på hemsidan, ställa de grundläggande frågorna om vilka uppgifter vi vill att unionen skall ta på sig och vilken roll vi vill att unionen skall spela i Europa och globalt.
Vi måste kunna visa våra medborgare att EU är en stark kraft i de viktiga frågorna: för att kunna hantera globaliseringen, för mänskliga rättigheter och demokrati, för en gemensam asyl- och immigrationspolitik, för sysselsättning och tillväxt i hela Europa, för brottsbekämpning samt för miljö, hållbar utveckling och livsmedelssäkerhet.
Det är viktigt att vi börjar denna debatt med de sakfrågor som våra medborgare kan känna igen sig i.
I detta arbete ser jag verkligen fram emot parlamentets bidrag, eftersom det är ni ledamöter som har de direkta kontakterna med era väljare runt om i Europa.
Detta hus har så ofta gått i spetsen för den viktiga europeiska debatten om öppenheten, miljön, utvidgningen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, för att bara nämna några exempel.
Det är nu dags att gå från att diskutera form till att också diskutera sak och substans.
Sedan är det naturligtvis också viktigt att återkomma till formen, hur vi på bästa sätt kan reformera unionens institutioner och arbetssätt.
Låt mig först säga att gemenskapsmetoden, som har spelat en så viktig roll i Europasamarbetet, självfallet skall ha en stark ställning även i fortsättningen, även om vi på vissa områden kompletterar med den nya öppna samordningsmetoden.
Ett starkt Europa förutsätter starka institutioner.
Det märkte jag inte minst själv när jag var miljöminister och hade ett mycket nära samarbete med både kommissionen och parlamentet.
Låt mig också säga att vi från svensk sida har en öppen inställning till frågan om formerna för de fortsatta förberedelserna.
Jag kan se både för- och nackdelar med det " konvent " som flera aktörer har fört fram som en viktig eller möjlig modell i debatten.
Fru talman!
Vi står i början av en oerhört spännande process.
I hela unionen diskuteras nu Europas framtid.
Det sker i dag i Thermonfeckin på Irland, nästa vecka på Kanarieöarna i Spanien, veckan därpå i Kiruna i allra nordligaste Sverige och följande dag i Sparta i Grekland.
Detta parlament kommer i nästa vecka att, som en första av en rad åtgärder, anordna ett möte med deltagande från parlamenten i medlemsstaterna och kandidatländerna.
Jag ser fram emot att få vara med om den debatten nästa vecka.
Kommissionen kommer senare i år att ge viktiga bidrag genom sin vitbok om europeiska förvaltningsformer.
Jag kommer själv också att ta upp denna diskussion i rådet (allmänna frågor) och med kandidatländerna i anslutning till det inofficiella utrikesministermötet i Nyköping.
Sverige kommer också att ta initiativ till en konferens om EU: s externa roll i höst.
Varje land kommer naturligtvis att föra en nationell debatt i ljuset av sina egna traditioner och förhållanden.
Vi har själva ansvaret för att se till att det blir en bred debatt som också involverar de nationella parlamenten och tar upp de frågor och organisationer som är aktuella i våra respektive länder.
Det jag har talat om hittills gäller naturligtvis bara de allra första initiativen.
Processen kommer att fortsätta, och deltagarna kommer att inspirera varandra.
Det svenska och det belgiska ordförandeskapet, parlamentet och kommissionen delar på huvudansvaret för denna första fas, som kräver ett nära och förtroendefullt samarbete.
Inte minst parlamentets interna debatt blir intressant att följa.
De preliminära signaler som vi har fått är spännande, och jag ser fram emot att få den resolution från detta hus som planeras till maj.
En rapport om framtidsfrågorna kommer att läggas fram till Europeiska rådets möte i Göteborg i juni.
Vid toppmötet i Laeken / Bryssel i december kommer sedan Europeiska rådet att ta ställning till den fortsatta processen.
Fru talman!
Vilket slags Europa vill vi, Europas medborgare, ha?
Frågan är ställd - låt debatten börja!
Robert Schuman sade en gång att Europa inte skapas genom en kupp, inte heller genom en helhetskonstruktion, utan hon skapas genom konkreta resultat.
Det är viktigt att vi påminner oss om det även i dag.
Låt nu debatten börja, låt oss utgå från alla debattörer från Schumans dagar och framåt, och låt oss inkludera alla ungdomar som i dag talar till oss via Europas skolor eller deltar i debatten på hemsidan.
Nu ser jag fram emot att få höra parlamentsledamöternas visioner om Europas framtid.
