# ID: svediakorp-gov411314
# author:  Wijkman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 728
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Kommissionens förslag till handlingsplan för att öka effektiviteten i energianvändningen är välkommet.
Samtidigt kan jag som föredragande konstatera att planen i sin ursprungliga form har många brister.
Det är min förhoppning att de förslag som finns i parlamentets resolution skall utgöra en värdefull komplettering och att de Palacio, som ansvarig kommissionär, skall göra våra förslag till sina.
Under behandlingen av handlingsplanen har det framgått mycket tydligt hur försummat energisparandet är som politikområde, och över huvud taget i samhället.
Många människor är nog medvetna om att vi måste ändra inriktningen på energipolitiken, att vi måste minska vårt stora beroende av fossila bränslen.
Frågar man hur det här skall gå till, blir svaren emellertid i regel få.
En del föreslår förnybar energi.
Ytterst få skulle uppge att omställningen inte minst skulle ske genom effektivare energianvändning.
Orsaken är naturligtvis att kunskapen om vad som kan göras är bristfällig.
Vidare saknas det tillräckliga ekonomiska incitament som skulle underlätta investeringar i effektivare energianvändning.
Ett stort problem är att energisparandet är osynligt.
När vi investerar i en vindpark framgår det tydligt för envar vad pengarna används till.
Om vi satsar motsvarande pengar på energihushållning uppfattas det som betydligt mer diffust.
Därför hoppas jag att förslaget om att göra EU: s samtliga institutioner, dvs. de byggnader som vi verkar i, till symboler för god hushållning antas.
Vi kan ju börja med det här huset.
Potentialen för energisparande och hushållning är mycket stor inom EU.
Kommissionen är enligt min uppfattning alltför försiktig i sina bedömningar.
Minst 30 procent av dagens energianvändning kunde sparas med ett rationellt beteende.
Om miljökostnaderna för energiproduktion och konsumtion dessutom räknades in i priserna skulle potentialen vara än större.
Det är mot denna bakgrund man skall se kraven i betänkandet om att internalisera miljökostnaderna och att via olika typer av skatter, inte minst en ton- / kilometerskatt på tyngre lastbilar och skatt på bunkeroljor, komma till rätta med problemet.
På samma sätt är det viktigt att skattemässigt främja energisnåla fordon och byggnader, eller utrustning som bidrar till bättre hushållning.
Det finns på området mycket att göra för att öka incitamenten för energihushållning.
Det behövs över huvud taget en översyn av skattepolitiken i syfte att främja det som från miljösynpunkt är gott och positivt, inte att främja det som utgör motsatsen.
Detta är extra viktigt i det nuvarande läget då elmarknaderna avregleras.
Avregleringen är utmärkt, men den har lett till så låga priser att det t.ex. har uppstått problem med mottryckskraften.
I betänkandet ställs krav på en rad nya direktiv för att stimulera effektiviteten i energianvändningen på olika områden.
Det gäller byggsektorn, kraftvärmen, elektronisk utrustning av olika slag och transportsektorn.
Ytterligare ett viktigt förslag är att koppla intelligent energianvändning till den s.k.
Lissabonprocessen.
Vid Lissabonmötet sattes som mål att EU skulle göras till den mest konkurrenskraftiga och produktiva ekonomin i världen.
Ett sådant program haltar betydligt om inte miljöaspekterna omfattas.
Dessa skulle kunna omfattas av ett krav där energieffektiviteten årligen ökar inom unionen med exempelvis 2,5 procent.
Även om miljöaspekterna inte skulle beaktas är det mycket som talar för att föra upp energieffektiviteten på agendan i samband med Lissabonprocessen.
Att använda energi- och naturresurser mer effektivt vore ett utmärkt bidrag till konkurrenskraften och produktiviteten inom unionen.
Herr talman!
Vi får heller inte glömma omvärlden.
Om dessa aspekter är viktiga för oss är det också av betydelse att de lyfts fram i samtalen med ansökarländerna inom utvidgningsprocessen, vilket naturligtvis också gäller i samband med vårt bistånd.
Under arbetet med betänkandet har det blivit klart för mig hur viktigt det är att arbeta långsiktigt och systematiskt med dessa frågor.
Därför har jag tillsammans med tre ledamöter, McNally, Turmes och Van der Laan, utarbetat ett initiativ, " Energy Intelligent Europe ", som redan fått stöd av många företrädare från olika partigrupper och medlemsstater.
Avsikten är att på olika sätt stimulera debatten om energihushållning och lämna förslag om initiativ som bör tas av EU och medlemsstaterna för att göra vår energianvändning mer intelligent.
Det finns alltså anledning att återkomma till dessa frågor.
