# ID: svediakorp-gov411296
# author: Kauppi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionsordförande!
Jag är helt av samma åsikt som föregående talare om att försurning, övergödning samt de ökade nivåerna av marknära ozon är problem som vi i hela Europa aktivt måste ingripa i.
För de största förorenarna skall man därför upprätta effektiva nationella utsläppsgränser.
Rådet uppnådde efter långa och svåra förhandlingar enighet om de nationella utsläppsgränserna.
Kommissionen stöder för sin del rådets gemensamma ståndpunkt.
Rådets gemensamma ståndpunkt skulle innebära en betydande minskning av utsläppen.
Den är kanske inte så ambitiös som parlamentet i sin första behandling önskade, men kanske utgör den i denna situation den bästa möjliga kompromissen.
Vårt utskott för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor har tyvärr beslutat att föreslå några så betydelsefulla och ambitiösa förslag att de om de genomdrivs äventyrar den uppnådda enigheten.
I detta avseende instämmer jag alltså med Davies i hans tidigare framlagda uppfattning.
När utsläppsgränserna diskuterades under parlamentets första behandling i mars i fjol, poängterade jag att inga nya målsättningar skall ställas upp förrän de tidigare uppställda målen uppnåtts.
Kommissionen måste kontinuerligt övervaka att det sker en ständig utveckling i samtliga medlemsstater, och främja åtgärder med vilka man hjälper industrin att göra de nödvändiga förändringarna.
Det är viktigt att miljömålsättningarna uppnås så kostnadseffektivt som möjligt.
Därför är även Jacksons fråga mer än motiverad.
Hur värdefulla de striktare utsläppsbegränsningarna än är som föreslås av utskottet för miljö, måste vi vara medvetna om de eventuella skadeverkningarna av våra önskemål och röstningsbeteenden.
Att förhala detta direktiv och utlösa en långt utdragen förlikningsprocess, ett dylikt pokerspel som tidigare nämndes, vore säkert det sämsta alternativet för miljöns del.
Dessutom skulle de miljöfördelar som uppnås i och med skärpningarna vara mycket små jämfört med kostnaderna.
