# ID: svediakorp-gov411295
# author:  Arvidsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 445
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Försurningen av skog, mark och vattendrag är det största enskilda miljöproblemet i mitt hemland.
Nästan allt försurande nedfall kommer från förbränning av fossila bränslen som används vid energiproduktion i andra europeiska länder.
Försurningen är således ett problem som " importeras " till vårt land.
Naturmiljön i stora delar av norra EU har en låg buffrande förmåga.
Därför är försurande nedfall mycket skadligt för Danmark, Sverige och Finland.
Stora insatser görs årligen för att minska skadorna genom att kalka sjöar och vattendrag.
Utan att ha tillgång till de exakta siffrorna vågar jag påstå att Sverige genom åren i ekonomiska termer har satsat mer på kalkningar mot försurning än vad vissa medlemsländer har satsat på att minska de försurande utsläppen.
I vissa områden är känsligheten för det sura nedfallet extremt stor, såsom i sydvästra Sverige, i vissa fjällområden i norra Sverige och inte minst i södra Norge.
Jag vänder mig till alla er parlamentariker från skilda medlemsländer.
För att kunna rädda värdefull natur i dessa områden behöver vi er hjälp.
Vi vädjar till er att se frågan i ett europeiskt perspektiv och hjälpa oss med de stora försurningsproblemen.
Att minska utsläppen från förbränning är dessutom en viktig hälsofråga i flera EU-länder.
Många miljöintresserade personer i mitt hemland sätter sitt hopp till Europeiska unionen.
FN har visat sig vara en dålig organisation för att driva europeiska miljöproblem.
Jag anser att skatter är en nationell fråga.
De nationella parlamenten måste välja bästa framkomliga väg för att uppnå de nu föreslagna nationella utsläppstaken.
Jag kan därför inte stödja förslaget om EU-skatter mot utsläpp.
Jag vill också kommentera arbetslöshetsargumentet.
Totalt sett leder god miljö och bättre hälsa inte till arbetslöshet.
På sikt är insatser för en god miljö och bättre hälsa en bra investering.
Kostnaderna minskar och insatserna leder till ett bättre ekonomiskt läge.
Situationen i Ryssland skulle i dag ha varit mycket bättre om man inte hade behövt ärva den miljökatastrof och den ohälsa som det kollapsade kommunistiska systemet efterlämnade.
Rådets gemensamma ståndpunkt är anmärkningsvärd.
Ambitionen är låg och rådet vill inte fastställa datum för åtgärdernas ikraftträdande.
Då vet vi hur direktivet kommer att efterlevas: Det kommer helt enkelt inte alls att följas.
Parlamentet bör därför återigen anamma den ambitionsnivå mot försurning som kommissionen fastställde i så kallade utsläppstak.
Med parlamentet och kommissionen på gemensam front i denna fråga blir rådets ståndpunkt närmast pinsam för medlemsländernas regeringar.
Jag vill slutligen tacka föredragande Myller för hennes insatser för att nå resultat på detta viktiga miljöområde.
