# ID: svediakorp-gov411283
# author: Doyle (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Irland har generellt inte problem med strängare utsläppsgränsnivåer (ELV) för nya anläggningar då dessa helt enkelt kan införas i tillstånd enligt direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPC-direktivet, IPC (integrated environmental control)) och skall bidra till att uppnå de nationella utsläppstaken.
Vi måste dock ifrågasätta ytterligare skärpning utöver den gemensamma ståndpunkten och om det skall medföra några betydande ytterligare fördelar för miljön.
Den gemensamma ståndpunkten utvecklades sida vid sida med det föreslagna direktivet om nationella utsläppstak och utgör en samstämmig och balanserad strategi för att uppnå miljömålen med tiden.
De föreslagna ändringsförslagen är inte berättigade med hänsyn till miljöfördelar och förbundna kostnader och andra effekter och skulle störa den balans som uppnåtts.
En ytterligare skärpning skulle öka kostnader och minska medlemsstaters flexibilitet att uppnå överenskomna nationella mål och påskynda ökat beroende av naturgas med åtföljande oro för bränsletillgång för elproduktion, i synnerhet i länder som Irland.
Ytterligare restriktioner för gällande stora förbränningsanläggningar är inte berättigade i samband med medlemsstaters skyldigheter enligt direktivet om nationella utsläppstak att minska de totala utsläppen och den nära förestående tillämpningen av IPC-direktivet.
Några ändringsförslag kommer till och med att få motsatt effekt.
Exempelvis kommer strikta och oekonomiska utsläppsnivåer för små anläggningar att hindra en kombinerad utveckling av värme- och elkraft och andra stöder inte en integrerad strategi för miljön.
Förslag att strama åt utsläppsnivåerna står inte i proportion till kostnader och fördelar och vidkänner inte att den gemensamma ståndpunkten är en balans mellan att förbättra miljömässiga prestationskrav och att undvika orimliga kostnader och andra effekter.
Ingen kostnads- och intäktsanalys har tillhandahållits för ytterligare minskning av utsläpp från anläggningar med redan låga utsläppsnivåer.
Ett ändringsförslag som jag har problem med är förslaget att minska nivåerna för kväveoxidutsläppen från 650 till 200.
Det är tekniskt genomförbart men kommer att kräva installation av dyr slutrörsteknik.
Detta skall kräva mer energiinsatser och leda till ökade utsläpp av koldioxid, användning av mer råmaterial och produktion av farligt avfall.
Rådets föreslagna utsläppsnivåer skulle kunna uppfyllas med primära hjälpmedel till en mycket lägre kostnad.
Såsom konstaterats tidigare kommer dessa extra kostnader att i slutändan bäras av höga elpriser.
Det är dock inte alls självklart att fördelarna med ytterligare minskade utsläpp av kväveoxid skall uppväga de därmed förbundna miljömässiga och ekonomiska kostnaderna, dvs. detta är inte förenligt med en integrerad strategi för miljön som helhet.
