# ID: svediakorp-gov411282
# author: Korhola (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 422
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Direktivet är viktigt för EU med tanke på såväl miljö, energiproduktion som konkurrenskraft.
Såväl i medlemsstaterna som i ansökarländerna behövs uppdaterade gränsvärden för stora kraftverk.
Därför är det av behovet påkallat att framföra ett uppriktigt tack till föredraganden av betänkandet Oomen-Ruijten för en svår uppgift.
Utskottet sätter upp betydligt strängare gränser än den gemensamma ståndpunkten utan att i tillräcklig grad skilja åt institutionerna enligt storlek och karaktär.
De engångsinvesteringar i ny teknik som direktivet förutsätter är desamma oberoende av institutionens storlek.
Situationen hotar speciellt den ekologiskt erkända samproduktionen av el och värme.
Till exempel i mitt eget hemland kan detta ekologiskt sett innebära ett steg tillbaka.
Oron delas i Finland av flera olika instanser, bland annat miljöministeriet.
Ändringsförslagen givna av utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor skulle i förhållande till den ekologiska nyttan innebära kostnadsineffektiva investeringar och försvårande av det energieffektiva sambruket av trä och torv samt samproduktionen av el och värme.
Det sistnämnda produceras huvudsakligen i medelstora anläggningar, vilka nu skulle behandlas som om de var stora.
Torvanvändningen är å sin sida motiverad.
Den främjar en ökning av användningen av trä i kraftverken, eftersom sambränning förbättrar kontrollen av förbränningen, minskar korrosionsproblemen och medför säkerhet i tillgången på bränsle.
Inte heller denna målsättning som är direkt sammankopplad med biobränslen får understöd i betänkandet.
Man kunde till och med säga att betänkandet beträffande vissa ändringsförslag gör sig skyldigt till miljögirighet och därför riskerar att kväva många viktiga miljömålsättningar.
Det är trots allt viktigt att betänkandet godkänns och att direktivet träder i kraft, eftersom det för sin del förhindrar långväga spridning av utsläpp och sura nedfall i naturen i en annan medlemsstat.
Vår egen grupp strävar med sitt kompromissändringsförslag bland annat efter att samproduktionen av el och värme i små och medelstora kraftverk kunde fortsätta, samtidigt som de stora tvingas investera i teknik som uppfyller striktare utsläppsgränser.
Dessutom strävar man med kompromisserna efter att förbränningen av torv som har mycket låg svavelhalt inte kräver ogrundade investeringar jämfört med bränslen med högre svavelhalt.
Detta ingår i ändringsförslag 36.
Vi är mycket tacksamma att Oomen-Ruijten går med på dessa kompromisser.
Vi befinner oss återigen i en situation där lagstiftaren stöter på det faktum att olika miljöförhållanden även innebär olika miljökonsekvenser.
Om vi inte kan lösa dem torde det sista men inte så lyckade halmstrået vara ett eget direktiv för bränslen inom den nordiska dimensionen.
