# ID: svediakorp-gov411189
# author:  Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 901
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
De bästa resultaten inom miljöområdet uppnås när alla berörda medborgare ges möjlighet att delta i processen.
Att förbättra tillgången till miljöinformation för allmänheten leder till en ökad miljömedvetenhet.
Medborgaren måste därför sättas i centrum för miljöpolitiken om vi skall kunna klara av de omställningar som krävs för att garantera en hållbar utveckling.
Redan i Riodeklarationen framhölls vikten av allmänhetens deltagande vid utformning och verkställande av miljöpolitiken.
Utan tillgång till miljöinformation är det svårt för medborgaren att delta och utöva påtryckning.
Därför är detta förslag om en utökad rätt till miljöinformation så viktigt.
År 1998 undertecknade medlemsstaterna FN / ECE-konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsfattande och tillgång till rättsmedel i miljöärenden - Århuskonventionen.
Den konventionen är ett stort steg framåt när det gäller att genomföra princip 10 i Riodeklarationen och att fortsätta den öppenhetsprocess som inleddes genom direktivet 90 / 313 / EEG om rätt att ta del av miljöinformation.
Innan gemenskapen kan ratificera konventionen, måste gemenskapens gällande regelverk anpassas.
Det är också ett av huvudsyftena med detta förslag.
Ett annat huvudsyfte är att rätta till de brister som identifierats vid den praktiska tillämpningen av direktiv 90 / 313 / EEG, vilket antogs 1990.
Ett av de viktigaste elementen i kommissionens förslag till nytt direktiv är att ge rätt till miljöinformation i stället för fri tillgång till miljöinformation.
Man ger också en vidare definition av miljöinformation och fastställer en kortare deadline före vilken myndigheter måste lämna ut information.
Vidare ges klara definitioner av undantagen och det föreslås att myndigheter endast skall kunna vägra lämna ut miljöinformation om denna kan skada privata eller allmänna intressen som är skyddade av undantagen, och att myndigheter också aktivt skall förse allmänheten med miljöinformation.
Eftersom frågan om myndigheter kom upp, kan jag säga att kommissionen har godtagit Korholas ändringsförslag med en definition av " myndigheter ".
Det ligger helt i linje med Århuskonventionen.
När också allmänna tjänster privatiseras som nu i Förenade kungariket, är det upp till de ansvariga nationella myndigheterna att se till att miljöinformation fortfarande lämnas ut till medborgare.
Kommissionens förslag omfattar de viktigaste förpliktelserna från Århuskonventionen och går i vissa delar längre.
Förslaget låter dock medlemsländerna avgöra hur dessa förpliktelser skall tillämpas i praktiken.
Kommissionens förslag har definitivt förbättrats under de senaste månaderna och jag skulle vilja tacka Korhola och Europaparlamentet för det arbete som har utförts.
Tack vare ett gott arbete är jag övertygad om att en gemensam ståndpunkt skall kunna antas vid rådets möte i juni.
Vissa av parlamentets ändringsförslag syftar till att anpassa kommissionens förslag till exakta formuleringar i Århuskonventionen.
Kommissionen kan generellt sett godta dessa ändringar.
Däremot kan vi inte godta de ändringar som i betydande grad avviker från Århuskonventionen.
Vissa av ändringsförslagen tycker vi dock leder till en alltför stor detaljreglering av de frågor som ingår i förslaget.
Jag vill betona att det handlar om ett ramdirektiv.
Huvudsyftet är att fastställa grundläggande villkor för att säkra allmänhetens tillgång till miljöinformation.
Jag tycker därför att medlemsstaten också bör ges utrymme för en viss flexibilitet vid genomförandet av direktivet i nationell lagstiftning.
En fråga som kom upp under debatten var hur vi handskas med register.
Förslaget förutser möjligheten att sätta upp register i medlemsstaterna, men det handlar inte om ett åliggande - man fastställer ingen tvingande regel för medlemsstaterna att sätta upp register.
Till sist vill jag bara säga några ord om allmänhetens tillgång till miljöinformation som förvaras hos EU: s institutioner, eftersom denna fråga också har berörts i debatten.
Jag undersöker nu olika alternativ för att säkerställa att gemenskapens institutioner också uppfyller de förpliktelser som härrör från Århuskonventionen och avser att återkomma till er om detta så fort som möjligt.
Självfallet måste vi först avvakta behandlingen av det förslag som just nu är föremål för diskussion.
Vi kan inte från kommissionens sida nu godta de ändringsförslag som rör denna särskilda fråga, eftersom de faller utanför räckvidden för detta direktiv som riktar sig till medlemsstaterna.
Jag vill också säga några ord till Bernié angående Life-programmet och olika Life-projekt.
Jag anser personligen att det är otroligt viktigt att vi lämnar ut information och är fullständigt öppna när det gäller Life-projekten.
Vi stöter dock på problemet att medlemsstater säger att detta är information som de har producerat och som de därför inte accepterar att kommissionen lämnar ut.
Just det problemet handskas man med i samband med diskussionen om artikel 255.
Detta är frågor där vi måste återkomma med ett förslag om hur vi skall anpassa EU: s institutioner till Århuskonventionen, och det lovar jag er att vi skall återkomma till så fort som möjligt.
Sammanfattningsvis kan kommissionen godta hela ändringsförslag 3 och delvis godta ändringsförslagen 1, 11, 15, 19, 21, 24, 25, 26 och 28.
Kommissionen kan i princip godta ändringsförslagen 13, 17, 19, 20, 21, 23 och 24.
Kommissionen kan däremot inte godta ändringsförslagen 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 16, 18, 22, 27, 29 och 30.
