# ID: svediakorp-gov411047
# author: Coelho (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 351
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Jag vill börja med att ge mitt fulla stöd till Deprez ståndpunkt, som förkastar såväl det portugisiska som det finländska initiativet.
Dessa två förslag går emot artikel 202, som innehåller den allmänna principen om att det är kommissionens befogenhet att genomföra det rådet beslutar, även om rådet också, i särskilda fall, kan förbehålla sig rätten att direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna.
De motiv som har getts till att rådet vill förbehålla sig rätten att under en övergångsperiod på fem år direkt utöva befogenheten att genomföra reglerna, är emellertid inte, eftersom medlemsstaterna spelar en viktigare roll när det gäller viseringspolitiken vilket bevisar frågans politiska känslighet, är emellertid inte i sig självt ett tillräckligt starkt skäl för att bryta mot en allmän gemenskapsrättslig princip.
Det är inte heller lämpligt, eftersom det står i motsättning till principen i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar som uttryckligen införlivar dessa frågor i unionens lagstiftning och institutionella ram.
Beträffande Frahms betänkande tycker jag föredragandens inställning när det gäller att förkasta det portugisiska initiativet bör stödjas.
Bland annat därför att detta skulle leda till inkonsekvens i de bestämmelser som gör det möjligt för tredjelandsmedborgare att resa inom de medlemsstater som deltar i Schengen.
Schengenkonventionen omfattar tre kategorier av medborgare i tredje land, vilka har rätt att resa inom medlemsstaterna; de som måste inneha visering, de som inte behöver inneha visering och de som har uppehållstillstånd.
Detta initiativ omfattar endast den andra av dessa kategorier, vilket delar man upp tredjelandsmedborgarnas resefrihet utan att ange i vilken omfattning dessa bestämmelser ersätter eller ändrar Schengenregelverket.
I Nassauers betänkande föreslås också på ett bra sätt att det franska initiativet skall förkastas.
Med tanke på dessa tre förslag som vi tänker förkasta är det motiverat med en vädjan till kommissionär António Vitorino och till kommissionen: att kommissionen skall ta initiativet på detta område och skapa en allmän balans i det gemenskapsbygge den är satt att övervaka.
