# ID: svediakorp-gov411045
# author: Turco (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skall tala för ledamöterna från Lista Bonino.
Vi anser att det under den förra sammanträdesperioden inträffade någonting som händer alltför sällan i detta parlament, och det hände vid omröstningen om Ceyhuns betänkande, när parlamentet nästan enhälligt avslog ett förslag från en medlemsstat.
Debatten om dessa tre betänkanden, men också om Kirkhopes betänkande, framhäver ett mycket enkelt problem: vi diskuterar inte själva sakfrågan utan metoderna.
Jag hoppas därför att parlamentet under denna sammanträdesperiod än en gång kommer att följa föredragandena och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och avslå rådets och medlemsstaternas förslag.
Jag hoppas framför allt på en politisk signal, det vill säga att parlamentet när det gäller rättsliga och inrikes frågor håller på att återfinna den värdighet som en demokratiskt vald institution, som företräder medborgarna, borde ha, åtminstone som en rent institutionell återspegling.
Jag skall förklara mig bättre: först och främst har vårt parlament på detta område egentligen samma makt som en icke-statlig organisation.
Vi ledamöter glömmer ofta bort det, eller föredrar att glömma det, men vi skall vara medvetna om att vi på grundval av fördraget inte kan utöva något beslutande inflytande eller påverka lagstiftningsprocessen.
Vi anser att detta är skandalöst, framför allt inom en sektor som berör de europeiska medborgarnas frihet och individuella rättigheter.
Vi anser att det är skandalöst att den demokratiska kontrollen över dessa frågor utövas av rådets tjänstemän.
Vi anser att det är skandalöst att vårt parlaments arbete, det arbete som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor utför i praktiken bojkottas genom förslag som vi är tvungna att diskutera, förslag som kommer från enskilda medlemsstater, från grupper av medlemsstater, från rådet och från de stater som påtar sig ordförandeskapet, förslag som inte har en riktig rättslig grund.
Ofta, nästan alltid, är dessa förslag politiska manifestationer från medlemsstater som är fullt medvetna om att deras förslag aldrig kommer att godkännas av rådet.
På så sätt sitter vi här och diskuterar frågor som aldrig kommer att se dagens ljus eller som måste tas upp igen därför att rådet aldrig lyckas formulera en definitiv slutsats.
Av dessa skäl försäkrar vi att vi kommer att rösta för och hoppas att parlamentet i fortsättningen inte kommer att nöja sig med att protestera, samtidigt som vi tackar föredragandena för att de har intagit den radikala ståndpunkten att avslå rådets förslag.
Vi hoppas även att kommissionär Vitorino inte kommer att nöja sig med att konstatera läget, utan tar konkreta initiativ för att förändra det.
