# ID: svediakorp-gov411040
# author: Hernández Mollar (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 407
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som den här debatten utvecklas denna morgon, frågar jag mig om vi befinner oss på ett seminarium, på en stor konferens eller om vi befinner oss i ett parlament, vars skyldighet är att lagstifta och komma med lösningar på de problem som det europeiska samhället har för närvarande.
Jag anser, ärade kolleger, att det är mycket oroväckande att parlamentet i samlad trupp förkastar sådana här initiativ från rådet, och att detta visar att det råder stor oordning i den fördragsenliga lagstiftningsprocessen.
En av de grundläggande beståndsdelarna är till exempel den fria rörligheten och den kräver en klar och tydlig lagstiftning, såväl för Europeiska unionens medborgare som för personer från tredje land.
Jag instämmer i de argument för att förkasta initiativet som Frahm för fram i sitt betänkande och i att vi måste vänta på att kommissionen skall uppfylla de mål som har satts upp på resultattavlan, eftersom alla situationer som kan uppstå för tredjelandsmedborgare som har tillstånd att resa fritt inom medlemsstaternas territorium måste beaktas, och till förmån för den rättsliga samstämmigheten är det också viktigt att de föreslagna lösningarna inte står i motsatsförhållande till fördragen.
Detsamma kan sägas om vår kollega Nassauers betänkande.
Hans redogörelse är bra och han kritiserar, med rätta, avsaknaden av rättslig klarhet i initiativen från den franska regeringen om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land.
Vi bör verkligen fråga oss om de europeiska institutionerna ger ett ordentligt svar på vad det europeiska samhället begär för närvarande, nämligen att en invandringspolitik utarbetas som svarar mot principerna frihet, jämlikhet och rättvisa; gemensamma faktorer för den europeiska kulturen.
Invandringsfrågan och allt som där hör till är i behov av en trepartspakt mellan rådet, kommissionen och parlamentet för att skapa ordning i den här debatten.
De grupper som har majoritet i detta parlament skulle, vilket sker i våra egna länder, behöva skapa samförstånd om de viktiga principer som kapitel IV i fördraget är inspirerat av och utveckla lagstiftningen om dessa.
Vi måste komma fram till ett samförstånd och gemensam eftertanke.
Ärade kolleger, det tycks mig att den konfrontationskurs som vi är inne på inte kommer att hjälpa oss att lösa problemet, utan tvärt om kommer att förvärra det, vilket kan få farliga konsekvenser för alla.
