# ID: svediakorp-gov410975
# author: Monti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,589
# sentences: 62
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman!
Jag tackar de tre ledamöterna av detta parlament för att de framfört sina synpunkter.
Låt mig först av allt understryka att kommissionen fullt ut inser betydelsen av den europeiska varvsnäringen och inser de särskilda svårigheter som många varv står inför.
Vi är fullt medvetna om vad dessa svårigheter består i.
De sydkoreanska varvens expansion, varv som redan är kraftigt skuldsatta, har möjliggjorts genom ytterligare lån som förmedlats av finansiella institutioner som inte verkar under marknadsmässiga förhållanden.
Olika typer av indirekt statligt stöd har gjort det möjligt för Sydkorea att fortsätta bedriva en verksamhet som, om man hade tillämpat normala, kommersiella kriterier, hade behövt reduceras för att motsvara den faktiska efterfrågan på marknaden.
Denna överkapacitet vilar som en död hand över världens varvsmarknad och hotar faktiskt vissa europeiska varvs existens.
Kommissionen anser att den illojala konkurrens som tillämpas inom varvsnäringen på internationell nivå måste bemötas med lämpliga medel.
Detta innebär framför allt förhandlingar och, i sista hand, åtgärder genom Världshandelsorganisationen WTO.
Även om kommissionär Lamy har bättre förutsättningar än jag att ge er en detaljerad redovisning av det aktuella läget i dessa förhandlingar, så kan jag försäkra er om att kommissionen fortsätter att göra allt den kan för att hitta en förhandlingslösning på problemet.
Kommissionen är naturligtvis beredd att ta upp frågan inför WTO och vidtar för närvarande de nödvändiga åtgärderna för att inleda den proceduren.
Kommissionär Lamy har redan framfört detta med den största tydlighet till de sydkoreanska myndigheterna i samband med det möte han hade med dem i mitten av februari.
Om de internationella förhandlingar som för närvarande pågår inte skulle leda fram till en lösning, så tänker kommissionen vända sig till rådet senast den 1 maj och föreslå en tillfällig defensiv stödmekanism.
Detta innebär inte att vi tänker återinföra de gamla driftstödåtgärder som anges i artikel 3 i förordning 1540 / 98.
I den tredje rapporten från kommissionen till rådet om läget inom världens varvsindustri framförs tydligt att det driftsstöd, som godkänns inom ramen för nyss nämnda förordning, inte utgör en lösning på problemen inom den internationella handeln.
Det är just driftsstödets negativa effekter som har lett kommissionen till att uttrycka en allmänt negativ åsikt om denna typ av stöd.
Varvsnäringen var den sista industrisektor för vilken denna typ av stöd fortfarande tilläts.
Ni är naturligtvis medvetna om att kommissionen är för den typ av stöd där den snedvridning av konkurrensen som beror på statligt stöd kompenseras av positiva stimulanseffekter.
Av den anledningen bestämde kommissionen i sitt beslut av den 29 november att inte förlänga de driftsstöd som anges i artikel 3 i förordning 1540 / 98.
Den tredje rapport från kommissionen till rådet som redan nämnts om situationen inom den globala varvsnäringen bekräftar att driftsstödet, knutet till olika kontrakt, medfört en serie negativa effekter för den inre marknaden.
Dessa stöd var generella, inte riktade, och de förvred konkurrensen inom gemenskapen.
Kommissionen håller på att noggrant undersöka vilken form den tillfälliga mekanismen kan ta om vi inte skulle lyckas uppnå en tillfredsställande lösning i förhandlingarna med Sydkorea.
Å ena sidan måste vi undvika de problem vi stött på tidigare, men å den andra måste vi hitta ett bra kompletterande instrument till de internationella förhandlingar som för närvarande pågår och till en eventuell procedur inom ramen för den gemensamt organiserade marknaden, för att göra det möjligt för varven inom gemenskapen att konkurrera på lika villkor i ett korrekt sammanhang.
Denna mekanism borde motverka de illojala sydkoreanska åtgärderna under den tid som krävs för att avsluta proceduren inom den gemensamt organiserade marknaden och inriktas på de marknadssegment där den europeiska industrin har direkt drabbats på grund av Sydkoreas illojala affärsmetoder.
Jag kan försäkra er att vi arbetar så snabbt det går med att utarbeta ett förslag.
Vi gör allt som står i vår makt för att garantera att förslaget kan vara klart inom den tidsperiod som bestämts av rådet, om det skulle bli nödvändigt.
Parlamentet kommer naturligtvis att hållas underrättat om de framsteg som görs.
Under tiden bör det inte finnas några tvivel om kommissionens beslutsamhet när det gäller att försvara de varv inom gemenskapen som har drabbats av konsekvenserna av oacceptabla och snedvridande affärsmetoder på internationell nivå.
Särskild hänvisning har gjorts till frågan om stöd till forskning och teknisk utveckling.
Låt mig här tillfoga att forskning och utveckling har en stor betydelse, om den europeiska industrin skall kunna ta itu med de konkurrensmässiga utmaningar man kommer att möta på medellång och lång sikt.
Det verkar därför lämpligt att kommissionen undersöker om det krävs någon justering av de befintliga bestämmelserna inom detta område.
Detta arbete har redan inletts i samarbete med industrin.
Jag vill tillfoga att kommissionen nyligen antog - Caudron hänvisade till detta - sitt förslag till ramprogram om forskning och innovation för år 2002-2006.
Genom detta förslag ges möjlighet att stödja forskning och innovation som har anknytning till varvsindustrin, inom åtskilliga av de nya föreslagna åtgärderna.
Vi har t.ex., " flexibla och intelligenta produktionssystem, inbegripna i det tredje prioriterade temat; intelligenta transport, inbegripet i det sjätte prioriterade temat; eller under överskriften ' förväntan på unionens vetenskapliga och tekniska behov ' ".
Jag noterar i detta sammanhang att stöd till forskning och utveckling och andra typer av stöd i enlighet med förordningen om nybyggnad av fartyg - eftersom det finns åtskilliga, som ni vet - inte kommer att resultera i samma stödnivåer som erbjuds vid driftsstöd.
Det verkar emellertid som om de tillgängliga åtgärderna rörande stöd till forskning och utveckling inte undersökts och utnyttjats fullt ut.
Jag anser därför att medlemsstaterna och industrin bör göra större ansträngningar i detta sammanhang.
Låt mig så, herr talman, ta upp den fråga som sist nämndes, nämligen frågan om en begränsning av produktionskapaciteten i de tidigare östtyska varven.
Jag vill börja med att förklara ursprunget till kapacitetsbegränsningarna och motiven för att de införts.
Begränsningarna i kapacitet infördes för varven i den tidigare demokratiska republiken Östtyskland genom ett särskilt direktiv från rådet som antogs 1992 och som innehöll ett undantag från de normala reglerna om driftsstöd som på den tiden gällde för gemenskapens varvsnäring.
Syftet med undantagsdirektivet var att ge en möjlighet för de aktuella varven att genomföra en omfattande och nödvändig omstrukturering för att på så vis kunna bli konkurrenskraftiga på marknaden.
I det syftet har dessa varv fått omfattande finansiellt stöd.
Det bör framhållas att stödet syftade till att garantera de aktuella varvens överlevnad, eftersom de inte hade kunnat verka på marknaderna i väst utan en genomgripande omstrukturering.
Utbetalningen av omfattande bidrag var under alla omständigheter villkorat av att man vidtog kompensationsåtgärder för att dämpa de snedvridande effekter som de aktuella åtgärderna hade på konkurrensområdet.
Av den anledningen införde rådet under den aktuella perioden kapacitetsbegränsningar för de berörda varven, just för att kompensera den snedvridande effekt på konkurrensen som de mycket omfattande stöden fick.
Kapacitetsbegränsningarna bestämdes för en period av tio år fram till slutet av år 2005.
Mina tjänstemän har till uppgift att kontrollera att de följs.
Den rättsliga ram som är tillämpbar på begränsningarna föreskriver att en medlemsstat, när de första fem åren har gått, kan begära av kommissionen att begränsningarna avslutas eller omprövas.
När det gäller frågan om kommissionen har för avsikt att utnyttja den möjlighet som anges i det aktuella regelverket att utvärdera om det eventuellt kunde vara berättigat med en omprövning av begränsningarna, så vill jag understryka att det manöverutrymme som kommissionen förfogar över för ett sådant beslut är extremt begränsad.
Kommissionen är bunden av föreskrifterna i rådets direktiv, utifrån vilka, i det ögonblick man gör en bedömning av huruvida det är möjligt och motiverat att göra en eventuell omprövning av kapacitetsbegränsningarna, så måste kommissionen ta hänsyn till den balans som finns på världsmarknaden mellan utbud och efterfrågan inom den internationella varvsindustrin.
Jag är beredd att undersöka möjligheten, som anges av gällande normer, att ompröva de nuvarande begränsningarna.
Jag är beredd att undersöka eventuella förslag som läggs fram inom denna sektor.
Under alla omständigheter skall frågan undersökas noggrant i ljuset av gällande regler och kommissionens praxis för övervakning.
Vi är medvetna om att marknadsandelen för den östtyska varvsnäringen på den europeiska marknaden har minskat från 11,3 procent under 1994 till 6,9 procent under 1998.
Men jag måste påpeka att det resultatet inte så mycket beror på de begränsningar som införts genom kapacitetsbegränsningarna som till den allmänna utvecklingen inom den europeiska varvsnäringen.
Europa har alltid intagit en tätposition inom den globala varvsnäringen när det gäller konstruktion av dyra kryssningsfartyg.
Sedan mitten av 1990-talet har man kunnat märka en betydande expansion vad gäller efterfrågan på kryssningsfartyg som utgör en betydande andel av det totala värdet av den europeiska varvsproduktionen.
De östtyska varven konstruerar i stället andra typer av fartyg, till exempel containerfartyg.
Mot bakgrund av den ökning som registrerats i Europa när det gäller konstruktionen av kryssningsfartyg till hög kostnad har därför den relativa andelen för de östtyska varven sjunkit.
Den grundläggande frågan verkar därför inte vara de mängder som produceras, utan snarare varvens specialisering på bestämda typer av produktion.
