# ID: svediakorp-gov410933
# author: Kreissl-Dörfler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 340
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Jordbruket kan inte betraktas som någon sorts handelsvara eller industriprodukt, ty en sak kan jordbrukaren inte göra i motsats till chefen inom industrin, nämligen att flytta sina produktionsmedel dit där produktionsvillkoren är mest gynnsamma, t.ex. dit där lönerna är lägst, där solen skiner skönast och där det också regnar tillräckligt.
Därför måste också andra spelregler gälla för jordbruket, och här skall livsmedelssäkerheten och livsmedelsförsörjningen, nämligen livsmedelssuveräniteten i varje enskild stat, vara det första kravet.
Jordbrukets mångsidiga funktion måste också erkännas och genomföras av Världshandelsorganisationen och därför måste också stödet till jordbruket rätta sig efter ekologiska och sociala kriterier, varvid det - och det vill jag här uttryckligen säga - här inte får handla om nya former för jordbruksprotektionism, som riktar sig just mot utvecklingsländer och nyindustrialiserade länder.
De måste här också betraktas separat.
Men det betyder också att Europeiska unionen sedan inte får dumpa sina talrika överskott med hjälp av höga exportbidrag på världsmarknadsprisnivå, för att störa eller rent av förstöra andra marknader.
Det finns massor av exempel på detta.
En sak framgår också tydligt: På villkor som är socialt och ekologiskt erkänt godtagbara kan ingen producera till de världsmarknadspriser, som bildas på marknaden, och dessutom göra vinst.
Det visar också den nuvarande krisen inom jordbruket, som vi nu genomlever i Europeiska unionen.
Vi måste i första hand koncentrera oss på den europeiska inre marknaden, och den som sedan vill producera för världsmarknaden han skall göra det, helt visst, men utan subventioner och stöd från Europeiska unionen.
En sak måste också stå klart: Livsmedlens säkerhet och skyddet av konsumenterna måste vara det som gäller.
En grundläggande spelregel får vi här inte glömma, nämligen att människan alltid och överallt på jorden behöver en sak: Hälsosamma livsmedel, dricksvatten och luft att andas.
Utan dessa tre grundläggande förutsättningar kan vi glömma bort allt annat!
