# ID: svediakorp-gov410787
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-03-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,631
# sentences: 88
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Låt mig börja med att gratulera föredragandena till deras utmärkta och mycket användbara betänkanden.
Det är tydligt att vi nu träder in i en viktig fas i förhandlingarna om associeringsavtalen med Chile och Mercosur.
Förhandlingarna har inte avvikit från det tänkta spåret.
Vi har haft tre förhandlingsrundor, under vilka jag själv deltog i en del av den senaste.
Den blev en avsevärd framgång.
Förberedelserna för den fjärde förhandlingsrundan som skall hållas under tredje och fjärde veckan i mars, är i full gång.
Jag tycker att man kan säga att vi nu, efter ett och ett halvt år av förhandlingar, börjar närma oss den mest intensiva fasen.
Politisk dialog, samarbete och handelsfrågor står väldigt högt på dagordningen till nästa session.
Vi har utväxlat förhandlingstexter.
Vi har t.o.m. inlett arbetet med förberedelserna för tull- och tjänsteförhandlingarna, inbegripet jordbruk, vilka skall påbörjas i juli.
Allt detta har varit möjligt tack vare vårt seriösa engagemang under dessa förhandlingar.
Ingen tvivlar på att kommissionen inte vill göra allt den kan för att stärka förbindelserna med Mercosur och Chile.
Under innevarande år vill jag påskynda dessa förhandlingar.
Det har redan gjorts stora framsteg på det politiska området och samarbetsområdet, men vi behöver fortfarande göra stora framsteg på handelsområdet.
Jag hoppas vi får se ett stort steg framåt när det rör handelshinder utan anknytning till tulltaxan, och underlättande av affärstransaktioner i mars.
I juli förväntar vi oss att få se framsteg i samband med förhandlingserbjudanden, för både tullar och tjänster.
Som min hedervärde vän påpekade tidigare, kommer det andra toppmötet mellan Europeiska unionen och Latinamerika att hållas i Madrid under våren nästa år.
Det är fortfarande för tidigt att spekulera om vilka konkreta framsteg vi bör förvänta oss till dess, men det är tydligt, som den hedervärde ledamoten sade tidigare, att vid tidpunkten för toppmötet måste förhandlingarna ha fått en kritisk massa.
Denna kritiska massa bör inom vissa områden vara tillräcklig för att man skall kunna slutföra diskussionerna.
Det bör också vara möjligt att slutföra förhandlingarna inom andra områden så snart som möjligt efter detta.
Vårt mål är att uppnå en hög och ambitiös nivå när det rör det politiska och kommersiella samarbetet med Mercosur och Chile.
Som parlamentet känner till, har inget område uteslutits från förhandlingarna.
Vi har som riktlinjer att nå ett strategiskt politiskt partnerskap, ett förstärkt samarbete och ett avtal som går utöver det inom ramen för WTO när det rör handelsfrågorna.
Det är ingen hemlighet att Mercosur, samtidigt som Chile fullständigt delar detta heltäckande förhållningssätt, har en mer begränsad målsättning, som huvudsakligen syftar till en större marknadstillgång för sina jordbruksprodukter.
Vi bör fortsätta att sträva efter ett heltäckande globalt och balanserat avtal som syftar till ett djupare politiskt samarbete, såväl som en bred och långtgående avreglering av handeln.
De två betänkandena vi diskuterar är både omfattande och oerhört användbara.
Föredragandena gör en rad goda rekommendationer - de flesta av dessa grundas på möjligheten att modifiera rådets nuvarande förhandlingsmandat.
Detta kan bli önskvärt någon gång under det kommande året, men i dagsläget är vi naturligtvis koncentrerade på att åstadkomma en framgångsrik förhandlingsrunda i mars och juli, snarare än att stoppa diskussionerna och börja om från början tillsammans med rådet.
Vi hade en fullständig intern diskussion om detta för två eller tre år sedan.
Kommissionen är just nu mån om att fortsätta med arbetet och göra det man fått i uppdrag att göra.
Låt mig bara göra ett par konkreta kommentarer om de specifika rekommendationerna.
För det första har vi frågan om den rättsliga grunden.
Det slutliga avtalet kommer att vara ett associeringsavtal, inte bara ett handelsavtal.
Vårt framtida strategiska partnerskap kommer att omfatta betydligt mer än bara handelsfrågor.
Vår rättstjänst har emellertid meddelat mig att de exakta artiklarna för den rättsliga grunden kan bestämmas först vid slutet av förhandlingarna.
Jag instämmer i detta yttrande.
För tillfället har vi bara en avtalsskiss.
Vi måste avvakta det slutliga resultatet, precis som vi har gjort i samband med andra liknande förhandlingar, innan vi undersöker vår rättsliga grund.
Vi har sedan demokratifrågan, rättssäkerheten, respekten för de mänskliga rättigheterna och sunt styrelseskick.
Detta utgör grundläggande punkter i vår förhandlingsposition, och de är hörnstenar i det avtal som vi vill uppnå.
Dessa frågor har redan diskuterats under den tredje rundan i Brasilien och Santiago, och vi har nått samförstånd med Chile i detta sammanhang.
Jag har personligen åtagit mig att se till att dessa nödvändiga delar stöder våra framtida associeringsavtal med Mercosur och Chile.
Vi har sedan arbetstagarnas rättigheter.
Dessa är också en integrerad del av förhandlingarna.
De diskuteras för närvarande mot bakgrund av den fjärde rundan i mars.
Vi måste se till att arbetstagarnas rättigheter och ett större välstånd utvecklas tillsammans.
Ett större välstånd bör bidra till att åstadkomma en förstärkt demokrati, och det bör innebära en större respekt för de grundläggande rättigheterna, som naturligtvis inbegriper arbetstagarnas rättigheter.
Vi stöder alltså ett förhållningssätt i associeringsavtalet som säkerställer arbetstagarnas rättigheter genom samarbete och att man följer de aktuella ILO-konventionerna.
Jag kommer nu in på politiskt samarbete, inbegripet säkerhet.
Detta fastställdes redan under den tredje rundan i Brasilien och Santiago.
Vi kommer att samarbeta för ett främjande av fred och internationell säkerhet på grundval av, naturligtvis, våra egna interna bestämmelser och förfaranden.
Det civila samhället har nämnts i betänkandena och av ett antal talare.
Det är nödvändigt med öppenhet och ansvarighet.
Det civila samhället bör vara en del av avtalet.
Vi har redan under den tredje rundan kommit överens om förslag att inkludera det civila samhället i avtalets institutionella ram.
Kommissionen anordnade dessutom en framgångsrik konferens med det civila samhället i oktober förra året, för att främja diskussionen om förhandlingarna.
Vi skapade också en webbplats i augusti förra året, där allmänheten kan få information om alla detaljer som rör förhandlingarna.
Kammaren kan alltså se att vi gör verkliga ansträngningar för att förbättra öppenheten i samband med processen.
Åtskilliga ledamöter och föredragandena själva genom betänkandena, hänvisar till möjligheten att avlägsna kopplingen till den föreslagna nya WTO-rundan.
Jag avfärdar verkligen inte denna möjlighet, men detta kommer i första hand att bero på om vi över huvud taget får en ny WTO-runda.
Vi hoppas uppenbarligen på detta, och ju förr desto bättre, men vi har ännu inte kommit igång med detta förslag.
Det beror också på vilka framsteg vi gör under framtida förhandlingsrundor med Mercosur och Chile.
Vi kanske kan överväga detta alternativ om vi gör tillräckligt långtgående framsteg.
Man har föreslagit att vi bör avstå från förhållningssättet där förhandlingarna sker i två steg.
Kammaren lika väl som jag känner till att detta förhållningssätt var ett resultat av en kompromisslösning mellan ministrarna under rådets (allmänna frågor) sammanträde i juni 1999 i Luxemburg.
Kompromissen bröt dödläget i rådet och öppnade dörren till godkännandet av förhandlingsdirektiven.
Jag uppskattar verkligen parlamentets stöd i denna viktiga fråga, men den är just nu mer en fråga som rör principer än praxis.
Jag är rädd att vi nu har kommit så långt i processen, att vi inte kan återgå till utgångsläget.
Vi har bara fyra månader kvar och bara en förhandlingsrunda före juli, när den andra förhandlingsfasen är tänkt att inledas.
Jag tycker alltså att vi bör fortsätta med uppgiften och förbereda för meningsfulla globala förhandlingar från juli och framåt.
Låt mig avsluta med att återigen betona att kommissionen är fullständigt inriktad på att förhandlingarna med Mercosur och Chile blir framgångsrika.
Vi är fast beslutna att fortsätta vårt arbete och göra så stora framsteg som möjligt.
Förhandlingarna är i full gång.
Förberedelserna för nästa runda går enligt planerna.
Med eller utan förändringar av mandatet, arbetar kommissionen för att så snart som möjligt göra dessa förhandlingar till en framgång.
Jag hoppas att jag kan räkna med parlamentets stöd för att vi skall nå detta mål.
Låt mig till sist hänvisa till två frågor som jag fick under debatten.
För det första ställde Díez González en fråga till mig.
Jag är rädd att jag lämnade kammaren i ungefär en minut när hon höll sitt tal.
Jag vill inte gå in på några detaljer om skälet till detta, men om jag nämner för kammaren att jag är närvarande i parlamentet under hela förmiddagen kanske hon förstår varför jag behöver lämna kammaren en minut, men jag kan ge ett mycket positivt svar på hennes anmärkning.
Hon frågade om det skulle inrättas en gemensam interparlamentarisk kommitté.
Kommissionen anser verkligen att man borde göra det.
Vi kan ge ett mycket välvilligt svar på ledamotens begäran, och vi kommer att diskutera mer exakt den mekanism som vi inom kort kan använda i samband med Mercosur och Chile.
Vi kan alltså ge ett mycket positivt svar på detta viktiga förslag.
För det andra frågade mig den hedervärde ledamoten Knörr Borràs om OECD-koden.
Vi kan inte tvinga länder som inte är medlemmar i OECD att följa OECD-koden.
Jag upprepar att jag hoppas att vi kan räkna med parlamentets stöd under de kommande veckorna och månaderna, och jag är säker på att det starka intresse som visats under denna debatt understryker det faktum att vi kommer att kunna göra det.
