# ID: svediakorp-gov410745
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 461
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag vill börja med att tacka föredragande Gallagher för hans betänkande och även för hans stöd till vårt förslag.
Alla har rätt som hänvisar till de utmärkta fiskeförbindelserna med Ekvatorialguinea.
Dessa förbindelser har funnits sedan 1984.
Den gången ingick vi ett ramavtal, som i själva verket är ett mycket viktigt avtal för gemenskapen, eftersom det gäller vår flotta för fiske av tonfisk i Guineabukten.
Protokollet till detta avtal löpte ut den 30 juni i fjol.
Till att börja med slog förhandlingarna fel om ett nytt protokoll och därför kom vi med Ekvatorialguinea överens om ett års förlängning av det gamla protokollet.
Protokollets bestämmelser har sedan den 1 juli i fjol varit provisoriska och inte inneburit någon förändring av fiskemöjligheterna eller den ekonomiska ersättningen.
Sedan dess blev det tack och lov möjligt att i början av denna månad parafera ett nytt protokoll för de närmaste tre åren.
Protokollstexten genomgår för närvarande kommissionens interna förfarande och kommer sedan att läggas fram för parlamentet och rådet för godkännande.
Beträffande de ändringsförslag som har lagts fram kan jag i princip godta de första två.
I och för sig anser jag att de inte hör hemma i förordningen, eftersom översändandet till parlamentet av de rapporter och den information som krävs redan är reglerat i ramavtalet som våra båda institutioner undertecknade den 5 juli 2000.
Ändringsförslag 3 kan kommissionen däremot inte godkänna, eftersom det strider mot den hittills gällande principen att fiskeprotokollet är ett tillägg till ramavtalet och därför inget eget förhandlingsmandat krävs från rådets sida för en förlängning av detta.
Det är emellertid självklart att kommissionen under förhandlingarna alltid håller sig till rådets riktlinjer, vilket givetvis även skedde under dessa förhandlingar.
Över till den fråga som togs upp i samband med Kap Verde.
Jag håller inte med om att det finns ett särskilt problem här, för vi och framför allt den medlemsstat som det huvudsakligen gällde avböjde det anbud som lämnades.
Vi skulle nämligen enligt Kap Verde vara tvungna att gå i land med hela fångsten på Kap Verde-öarna.
Men eftersom det av olika anledningar inte finns några exportmöjligheter från Kap Verde till unionen skulle det inte vara särskilt meningsfullt, eftersom vi då inte kunde komma åt fisken över huvud taget.
Ändringsförslaget från Attwooll och Busk om att fartygsägarna och inte gemenskapen skall stå för kostnaderna för avtalet med Ekvatorialguinea kan jag inte godta, av den enkla anledningen att det inte överensstämmer med riktlinjerna för förhandlingarna som rådet antog år 1980.
I dessa riktlinjer fastslås att gemenskapen och fartygsägarna skall dela på kostnaderna och att fartygsägarnas bidrag skall ske i form av licensavgifter.
