# ID: svediakorp-gov410702
# author: Cappato (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 598
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag kände faktiskt inte till de problem som föregående talare har tagit upp, om det lämpliga i att komma till de stundande internationella mötena med en utskottstext visavi en text som har antagits i plenum.
Jag tror emellertid att Europaparlamentets företrädare med en text som har antagits i plenum förmodligen skulle få ett mindre fritt, men mer representativt mandat.
De som skall företräda denna kammare kan dock göra en vis avvägning mellan dessa båda kriterier.
Jag tycker mig emellertid märka att frågan har debatterats och även lett till viss konfrontation och därför vill jag inte tala mer om den: jag hoppas att de som har yttrat sig i denna fråga kommer fram till en överenskommelse.
Jag begärde däremot ordet för att helt enkelt uttrycka min tillfredsställelse med ett par punkter som är mycket klart formulerade i detta betänkande och som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, som mera direkt sysslar med invandringsfrågor, hittills inte har lyckats uttrycka lika klart.
Jag syftar särskilt på den punkt i betänkandet som " understryker att det existerar en relation mellan de omotiverade hindren för invandring, å ena sidan, och människohandel, i synnerhet kvinnohandel, å andra sidan " och " uppmanar medlemsstaterna att förenkla och revidera sina nationella lagstiftningar om arbetstillstånd och reglering av invandrare ".
Denna punkt är mycket koncis, mycket enkel och mycket klar och jag tycker att detta är roten till problemet, till spänningarna och de negativa konsekvenserna av en prohibitionistisk invandringspolitik som jag tycker är enbart till men för de kvinnor som immigrerar till Europa.
En annan punkt som jag är mycket nöjd med och som ett annat berört utskott, utskottet för sysselsättning och socialfrågor, aldrig har lyckats uttrycka så klart är frågan om arbete.
Texten i betänkandet " uppmanar medlemsstaterna att legalisera och inrätta en lämplig rättslig ram för arbeten inom hushållstjänstesektorn, dvs. arbeten som till en stor del utförs av invandrarkvinnor ".
Legalisera, tillägger jag, också vad gäller en uppmjukning av de regler som, även på detta område är stelbenta och byråkratiska vad beträffar beviljande av tillstånd och fastställande av villkoren för dessa arbetsformer.
Detta är villkor som är fullständigt otillräckliga i Europa i dag, som leder till utstötning och illegal invandring särskilt för kvinnor.
Vi applåderar alltså dessa två punkter.
Däremot är jag mycket mindre entusiastisk inför förslaget till ett nytt centrum.
Enligt min uppfattning borde verkligen de samlade erfarenheterna av Europeiska unionens centra analyseras: det är enligt mig mycket negativa erfarenheter från skapandet av byråkratiska apparater som är väldigt ineffektiva när det gäller att nå upp till de mål för information och kunskap som de sätter upp för sig, liksom för övrigt också kampanjerna för medvetandegörande är.
Jag skulle lita mycket mer på regler som förenklar och ger invandrarkvinnor större frihet och mer rättigheter snarare än att man byter ut en samförståndspolitik mot kampanjer för medvetandegörande.
Jag tror mer på regler som säkerställer fri- och rättigheter än på investeringar i kampanjer för medvetandegörande.
Detsamma gäller frågan om detta medborgarskap.
Jag anser att vi, när vi tar till en sådan term som " medborgarskap " antingen måste definiera en precis rättslig status, rättigheter som motsvaras av skyldigheter, rättigheter som alltså skall säkerställa nya friheter, eller så riskerar den att bli en term som skapar förvirring.
Detta är vad jag ville säga om betänkandet i fråga.
