# ID: svediakorp-gov410692
# author: Liikanen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,820
# sentences: 82
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Jag skulle först vilja tacka de tre föredragandena, herr Brunetta, herr Paasilinna och fru Niebler.
Det rör sig inte om vilka betänkanden som helst.
För det första avser de tre direktiv som kommer att vara centrala för den europeiska ekonomins framtida duglighet.
För det andra är den mängd kunskap om tekniker, marknader och regleringar som behövs för att utarbeta dessa betänkanden enorm, så låt mig uppriktigt berömma betänkandenas höga kvalitet.
Jag kan på grund av tidsramarna inte gå in på alla de mycket viktiga frågor som jag skulle vilja.
Jag ber om ursäkt för detta och kommer att försöka koncentrera mig på själva kärnfrågorna.
Till att börja med, i fråga om ramdirektivet, är kommissionen mycket nöjd med Paasilinnas betänkande, i synnerhet vad avser den mekanism för samråd och öppenhet som föreskrivs i artikel 6.
Detta är huvudbestämmelsen för att se till att det inte bara är nationella intressen som driver på regleringsbeslut utan att även europeiska intressen beaktas.
När allt kommer omkring, om vi inte beaktar europeiska intressen, tjänar vi inte heller nationella intressen i denna fråga.
Denna lagstiftning kommer att säkerställa lika villkor för operatörer på den inre marknaden.
Dess tillämpning kommer att leda till en europeisk regleringskultur i telekommunikationssektorn som kommer att bidra till att jämna ut de skillnader i nationella beslut som kan hota den inre marknaden och hela sektorn.
Jag syftar här, såsom många ledamöter redan har gjort, på olika auktorisationsvillkor som införts av medlemsstater för tredje generationens tjänster.
Det gläder kommissionen att stödja de delar av ändringsförslag 33 som avser att stärka förfarandet för öppenhet och samråd, och kommissionen är starkt emot ändringsförslag 78, som skulle försvaga detta förfarande.
Vi anser emellertid att kravet på att rådfråga andra nationella tillsynsmyndigheter om förslag till åtgärder är nödvändigt för att upprätta den europeiska regleringskulturen.
Den andra beståndsdelen av nyckelkaraktär är definitionen av betydande inflytande på marknaden.
Det är kommissionens åsikt att definitionen i ändringsförslag 56 är för vid.
Vi är oroliga för att det skulle kunna leda till överreglering, vilket skulle leda till rädsla för överreglering bland operatörerna, något som i sin tur skulle kunna hämma investeringarna.
Vi anser också att denna definition skulle kunna undergräva de reglerande åtgärdernas följdriktighet.
Kommissionen menar att dess ursprungliga förslag bättre skulle tjäna hela paketets grundläggande mål, som är att minimera regleringen men erbjuda tillsynsmyndigheter flexibla verktyg för att säkerställa en effektiv konkurrens inom varje marknadssegment.
När det gäller institutionella frågor är jag övertygad om att vi måste se till att Europaparlamentet deltar nära i processen med att genomföra den nya ramen.
Vi måste tillsammans söka efter de mest effektiva och flexibla mekanismerna för parlamentets deltagande, men vi kan av institutionella skäl inte gå emot överenskommelserna om kommittéförfarande.
Jag beklagar följaktligen att kommissionen inte kan stödja ändringsförslagen 72 till 74.
Till sist, angående digital television, kommer jag inom kort att bjuda in marknadsaktörerna till en diskussion om hur vi bäst skall sörja för att system för digital television snabbt kan införas i Europa, så att digital television blir en livskraftig alternativ plattform för Internetåtkomst.
För närvarande anser kommissionen att en frivillig industriell standardisering är det bästa alternativet, och den är inte beredd att stödja ändringsförslag 63.
I fråga om Paasilinnas betänkande kan kommissionen godta ändringsförslagen 4, 12, 29, 32, 34, 55, 65 och 68 till fullo, och kommissionen kan delvis eller i princip godta ändringsförslagen 1, 2, 3, 6, 7, 9, 10, 11, 13, 15, 17, 19, 21, 22, 25, 27, 28, 30, 31, 33, 35, 36, 37, 38, 40, 45 till 48, 53, 54, 57 till 61, 66, 67, 69 och 75.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 5, 8, 14, 16, 18, 20, 23, 24, 26, 39, 41 till 44, 49 till 52, 56, 62, 63, 64, 70 till 74 och 76 till 79.
Angående Brunettas betänkande om tillträde och samtrafik är jag tacksam för stödet för direktivet grundläggande principer.
På konkurrensutsatta marknader bör samtrafik mellan och tillträde till nät i princip överenskommas på grundval av affärsförhandlingar.
Om så inte sker, är det berättigat med reglerande ingripanden, men vi måste se till att varje reglerande ingripande görs på grundval av en marknadsanalys.
Vi måste först bevisa att marknaden inte är konkurrensutsatt och kan först därefter införa förhandsreglering, om nödvändigt.
Jag tror därför att införandet av direkt prisreglering för framkoppling av mobiltelefonsamtal eller för " roaming " -avgifter skulle vara överreglering.
Kommissionen kan inte stödja ändringsförslagen 39 och 40.
Det finns emellertid ett område på vilket alla tjänsteleverantörer har varit föremål för tillträdesreglering.
Det avser villkorad tillgång för digital television.
Detta system har fungerat bra.
Att avlägsna oss från systemet i direktiv 95 / 48 skulle kräva ett omfattande samråd och en omsorgsfull analys.
Kommissionen stöder därför inte ändringsförslag 46.
Kommissionen kan, för att sammanfatta, godta ändringsförslagen 7, 8, 15, 21, 29, 41, 44 och 48 till fullo.
Kommissionen kan delvis eller i princip godta ändringsförslagen 1, 6, 9, 12, 16 till 18, 19, 23, 24, 26, 28, 30 till 34, 37, 38, 42, 43, 45 och 47.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 2 till 5, 10, 11, 13, 14, 20, 22, 25, 27, 35, 36, 39, 40, 46 och 49 till 51.
När det gäller Nieblers betänkande om direktivet om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är kommissionen mycket nöjd med stödet för de grundläggande principerna i dess förslag.
Förflyttningen från individuella tillstånd till allmänna auktorisationer kommer att öka marknadstillträdet och minska byråkratin avsevärt.
Nieblers betänkande stärker och förbättrar kommissionens förslag i många avseenden.
När det gäller kärnfrågan om användaravgifter för radiospektrum välkomnar jag de inslag som avser att stärka samordningen och undanröja risken för oproportionerliga och potentiellt ödesdigra auktorisationsvillkor.
Idén med årliga delbetalningar för betalning av engångsbelopp är en möjlig lösning.
Vi måste emellertid noga överväga den exakta formuleringen.
På samma sätt är den skyldighet som åligger medlemsstaterna att ta hänsyn till hela ramens politiska mål i sina system för frekvensprissättning välkommet.
Det är också ett av de huvudmål som eftersträvas i kommissionens förslag till ett regelverk för radiospektrumpolitik.
Att särskilt omnämna att mekanismen för frekvensprissättning omfattas av förfarandet för samråd och öppenhet för ramdirektivet är också användbart.
Allt som allt gläder det oss att godta större delen av ändringsförslag 21, med förbehåll för vissa redaktionella ändringar.
När det gäller frågan om administrativa avgifter kan kommissionen emellertid inte stödja ändringsförslagen 7 och 20.
De skulle innebära att den bestämmelse som syftar till att säkerställa att sådana avgifter inte får en diskriminerande inverkan togs bort.
Att behålla omsättning som fördelningsnyckel för administrativa avgifter tycks vara mest lämpligt.
Kommissionen är dock beredd att överväga några av de inslag som föreslås i det nya ändringsförslag 27, som har lagts fram av Van Velzen.
Sammanfattningsvis kan kommissionen godta ändringsförslagen 1, 2, 3, 5, 10, 23 och 25 till fullo.
Kommissionen kan även delvis eller i princip godta ändringsförslagen 8, 11 till 14, 16, 18, 20 till 24 och 26 till 28.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 4, 6, 7, 9, 15, 17 och 19.
Jag skulle avslutnings helt kort vilja beröra situationen på telekommunikationsmarknaderna och tillståndsgivningen för tredje generationens tjänster.
Naturligtvis är vi alla oroade - Europa är världsledande i mobil kommunikation, och vi måste behålla den ledningen.
Vi känner till alla fakta.
Den nuvarande lagstiftningen överlämnar åt medlemsstaterna att välja auktorisationsmetod och auktorisationsvillkor.
Vi vet att det har lett till stora skillnader i de summor som betalas för tillstånden.
Den inre marknaden är uppsplittrad.
Frekvensauktioner som sammanföll med toppen för den nya ekonomins aktier ledde till prisnivåer som skulle vara otänkbara under dagens marknadsförhållanden.
Jag är beredd att svara positivt på Paasilinnas begäran om en kommissionsrapport senare om auktorisationsfrågan.
Det finns i dag osäkerhet och tankfullhet på marknaden, men vi måste komma ihåg det faktum att den tredje generationens mobila kommunikation kommer att erbjuda enorma möjligheter till helt nya typer av tjänster.
Det kommer att finns stora chanser till goda affärer, och offentliga myndigheter måste sörja för de rätta förhållandena.
Vi måste samarbeta i fråga om detta.
Vi måste trygga Europas ledande ställning inom mobil kommunikation.
Det finns inget trollspö, men det är absolut nödvändigt att det framtida regelverket blir bra.
Våra förslag sörjer, med parlamentets stöd, för förfaranden som medger en samordnad eller till och med harmoniserad tilldelning av radiofrekvenser.
Förfarandet för samråd och öppenhet i ramdirektivets artikel 6, direktivet om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster samt kommissionens förslag till ett regelverk för radiospektrumpolitik förser oss med de nödvändiga instrumenten.
Den nya ramen kommer även att medge andrahandshandel med radiospektrum, vilket möjliggör en mer flexibel förvaltning av denna resurs.
Vi måste mer än någonsin tidigare arbeta tillsammans.
Europaparlamentet och kommissionen bör försöka övertala medlemsstaterna att anlägga ett mer samordnat synsätt på frågan om frekvenstilldelning.
Jag uppmanar parlamentet att debattera förslaget till radiospektrumpolitik inom kort och därigenom sända ut en stark signal om frågans vikt och brådskande karaktär.
Slutligen, när det gäller Van Velzens förslag håller jag verkligen med honom om att det behövs bestämda insatser för att stimulera användningen av mobilt Internet och att vi måste vidta åtgärder för att Europa skall behålla sin ledning på området för tredje generationens tjänster.
Vi måste se till att det nya Internetprotokollet, version 6, införs snabbt.
Vi måste stimulera den europeiska innehållsproduktionen, liksom vi måste öka tillgången till statlig information för dessa syften.
Vi måste se till att tillräckliga forskningsmedel finns tillgängliga för framtida trådlösa tekniker, i enlighet med kommissionens förslag till det sjätte ramprogrammet för forskning, och jag är, när det gäller hans övriga förslag, beredd att granska dem, och kommissionen kommer att återkomma till det här området.
Vi måste tillsammans säkerställa att Europas ledande ställning inom mobil kommunikation tryggas.
