# ID: svediakorp-gov410635
# author: Stenmarck (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 443
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
BSE-krisen visar bl.a. hur snabbt ett förtroende kan försvinna.
Det kommer att ta tid innan förtroendet återställs.
Ett av skälen är att BSE bara är det senaste som inträffat.
Det handlar ju också om långväga transporter av levande djur och om mycket annat som måste förändras som en del av en förändring av hela EU: s gemensamma jordbrukspolitik.
Av alla dessa skäl kommer det att krävas långtgående åtgärder som får verka på mycket lång sikt och på flera olika plan om förtroendet skall kunna återställas.
På det hela taget tycker jag att kommissionens förslag är bra.
Det är dramatiskt men det är ändå sansat och balanserat.
Framför allt är det nödvändigt.
Kommissionen talar om att få ned produktionen och därmed undvika överproduktion och köttberg.
Det kommer att kräva en övergångsperiod men ambitionen är riktig och innebär inledningen till ett accepterande av mera marknadsekonomiska principer.
Kommissionen talar också om en översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken 2002.
Jag menar att detta arbete bör kunna inledas redan under innevarande år.
Förutsättningen för att EU skall ställa upp måste vara förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken, även om detta självklart kommer att kräva några års övergångstid.
Vi kan inte längre producera för köttberg, utan det handlar om att producera för konsumtion.
Frågan är om kommissionens förslag är tillräckligt för att återställa förtroendet - troligen inte.
Därmed också sagt att mer kommer att behöva göras.
En del saker i kommissionens förslag ser jag som mindre bra.
Det handlar då om kostnadsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna - i dag 70 procent för EU och 30 procent för medlemsstaterna.
Detta är en del av den rättsliga grunden men ändå någonting som måste förändras snarast möjligt.
Av åtminstone två skäl bör kostnaderna i stället fördelas enligt 50-50-principen.
Dels handlar det om budgetskäl, för att skapa en möjlighet att klara hela denna operation.
Mer än 40 procent av EU: s budgetmedel går redan i dag till jordbruk.
Det är inte möjligt att gå över denna nivå.
Dels är det faktiskt rimligt med en annan fördelning.
Vi har länge känt till problemen och orsakerna till dem.
Ändå har olika länder väldigt mycket gjort olika mycket, och de som investerat för att undvika denna kris har själva tagit kostnaderna för det.
Det är rimligt att de som har gjort lite, och kanske i vissa fall ingenting alls, nu själva bär en större del av de kostnader som är nödvändiga för att komma till rätta med denna kris.
