# ID: svediakorp-gov410542
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,082
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag vill tacka samtliga talare för deras synpunkter.
Jag försökte klargöra vissa punkter i mitt första anförande, men jag inser att jag inte har lyckats.
För det första bedömer vi inte Irland i förhållande till något annat land.
Vi bedömer Irland utifrån det landets egna åtaganden, som det har godtagit i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
För det andra fattar vi inte ett beslut som är taget ur luften, som inte är genomtänkt.
Redan i rådets rekommendation från 1998 talades om behovet av en mer restriktiv skattepolitik i Irland; år 1999 påpekades att denna trots de insatser som gjorts var otillräcklig och år 2000 när det sägs att den irländska budgetpolitiken, som Irland har godtagit, måste vara mer restriktiv, blir resultatet en klart expansionistisk budget från Irlands sida.
När jag talar om en expansionistisk budget talar jag i global bemärkelse: Ökade utgifter för hälso- och sjukvård, ökade utgifter för skattesänkningar.
Det tycker jag är bra.
Det är beslut som ligger inom ramen för den nationella politiken.
Min oro som kommissionär för ekonomiska och monetära frågor är den irländska budgetens globala ställning.
Det handlar dock inte bara om min oro utan även oron i Irlands centralbank som jag förmodar är väl insatt i landets ekonomiska situation och tydligt inser att den nuvarande budgeten stimulerar ekonomin på ett sätt som är avgörande för den ekonomiska cykeln.
Sådan är situationen och det är de förhållanden vi bedömer.
Utifrån detta kan vi diskutera vad vi skall och inte skall göra.
Min skyldighet som ansvarig kommissionär för dessa frågor är att tillämpa de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som är mer bindande än stabilitetspakten.
Stabilitets- och tillväxtpakten - för att tillmötesgå Torres Marques - är ett beslut som grundar sig på gemenskapsbestämmelser.
De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken är den modell vi har kommit enats om för ett införande i Maastrichtfördraget.
Det vi har gjort är att strikt tillämpa den modellen, så som var meningen.
Det är givetvis inte - tvärtemot vad vissa tror - kommissionens ståndpunkt - det är kommissionens och rådets ståndpunkt - och vi har i vårt förslag endast utgått från en bedömning av den frågan.
Därför bör ingen tro att det förekommer problem av annan art eller av andra skäl, varken stora eller små.
Det vi talar om är överensstämmelsen med den modell vi en gång planerade.
Någon efterfrågade större förståelse.
Jag anser att vi har visat förståelse ända sedan 1998 men det är uppenbart att man i en situation som denna någon gång måste fatta vissa beslut.
Kommissionen har kritiserats för sin brist på diplomati.
Jag kan försäkra er om att ingen av de läckor som har framkommit i pressen kan härledas från min avdelning i kommissionen.
Det finns de som anser att det är klassens bästa elev som bestraffas.
Jag har sagt att vi inte utövar någon bestraffning.
Vi understryker ett felaktigt agerande enligt riktlinjerna för den ekonomiska politiken genom en rekommendation.
Det strider inte mot det goda uppförandet beträffande tillväxt och inflation.
Vi skulle kunna tala länge om fler detaljer.
Bradbourn sade att det inte har lämnats tillräckliga uppgifter.
Jag är redo att träda fram inför utskottet för ekonomi och valutafrågor när ni finner det lämpligt för en mer ingående presentation av de uppgifter vi talar om.
Artikel 99.4 - som är något som oroar er - tillämpas i enlighet med nu gällande lagstiftning.
Det har diskuterats om sanktioner mot Irland är befogade eller ej.
Enligt min uppfattning är de det.
Om det inte vore så skulle jag inte ha lagt fram det här förslaget.
De är motiverade trots den ringa effekt Irland har på den globala europeiska ekonomin.
Det är uppenbart - jag upprepar - att denna motivering grundar sig på två faktorer: för det första att de åtaganden vi alla har accepterat i den modell som vi har fastslagit; för det andra tror jag inte att någon på fullaste allvar kan försvara att ett land skall särbehandlas på grund av sin storlek i den modell som vi har infört.
Vi kan även tala om andra frågor som har kommit upp.
Problemen som gäller Irlands bidrag till den europeiska tillväxten, andra speciella problem, inflationsutvecklingen, etcetera.
Jag anser att alla dessa tekniska frågor kan diskuteras.
Det är sant att den nominella inflationen i Irland har sjunkit de senaste två månaderna.
När vi talar om en överhettning av den irländska ekonomin talar vi emellertid om ett dolt inflationstryck, om hur den dolda inflationen fungerar, löneökningarna, de ökade boendekostnaderna och många andra viktiga frågor för att kunna göra en korrekt bedömning av det som händer på Irland.
Är vårt förslag en felaktig framställning?
Här kommer vi in på en fråga som är svår att bedöma eftersom Nicefördraget måste ratificeras, eftersom det handlar om en faktor som kommer att påverka andra modeller.
Jag skulle vilja fråga er om ni anser att den här typen av politiska bedömningar undantar kommissionen från skyldigheten att tillämpa fördragen i dess nuvarande utformning.
Jag anser att kommissionen har gått ganska försiktigt tillväga sedan den ett flertal gånger har uppmanat den irländska regeringen att lägga om kursen.
Kommissionen har lagt fram frågan för Eurogruppen och Ekofin-rådet.
Den har inte godkänts av en slump.
Den har diskuterats i den särskilda gruppen inom Ekonomiska och sociala kommittén utifrån en bedömning av varje enskilt argument som den irländska regeringen har lagt fram.
Trots detta har beslutet fattats, som jag tidigare sade, på kommissionens förslag med enhällighet i ministerrådet.
Enligt min uppfattning har kommissionen gjort det den skulle.
Jag upprepar än en gång värdet av en rekommendation.
Jag talar inte om en sanktion utan en rekommendation, och jag tror inte att vi kan dra några slutsatser som för oss längre än detta beslut av rådet på förslag av kommissionen med ett annat innehåll: tillämpandet av en bestämmelse som finns i fördraget för att lösa en rad konkreta problem som framställs i den modell för samordning av den ekonomiska politiken som vi har antagit, vilken givetvis kan ändras i framtiden men som är den som är gällande i dag.
