# ID: svediakorp-gov410533
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 388
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Den rekommendation som antogs av finansministerrådet i måndags, som ställer Irland vid skampålen på grund av en som det påstås alltför expansiv nationell budget, förefaller oss helt sakna proportioner, så till den grad att man måste fråga sig varför den har utfärdats.
Den saknar proportioner, för att Irland snarare framstår som en duktig elev i den europeiska klassen, och för att landets inflation till syvende och sist är ganska låg i absoluta tal och inte riskerar att rubba balansen i området som helhet.
Varför under dessa omständigheter kräva restriktiva åtgärder som riskerar att skada detta land?
Förklaringen måste sökas i analysen av det nya gemensamma valutasystemet, där mjuka justeringar med hjälp av varierande växelkurser ersätts av den gemensamma valutans stelhet, kompletterat av disciplinförfaranden.
Marknadens justeringar ersätts alltså med administrativa och centralstyrda justeringar.
Men finns det för den skull några garantier för att det nya administrativa förfarandet skall ge ett bättre resultat än marknaden?
Vi tror inte det.
Det säkraste resultatet är att de olika medlemsstaterna påtvingas en ekonomisk politik som inte är optimal för alla.
Denna stelhet kan medföra nackdelar som på sikt kommer att överskugga de förväntade fördelarna med den gemensamma valutan.
En fråga har dock än i dag inte fått något svar.
Har denna obligatoriska enhetspolitik fastställts av de stora länderna för att gynna dem själva och på bekostnad av de små länderna?
Eller kan denna politik en dag komma att vända sig mot de stora länderna själva?
Jag har inget färdigt svar på denna fråga.
Irland skulle förvisso kunna tro att landet befinner sig i den förstnämnda situationen, nämligen ett litet land som offras för intressen som definieras av tungviktarnationerna.
Men frågan är mer komplicerad än så.
Bakom fördömandet av Irland ser man nämligen att det döljer sig viktigare måltavlor, och först i raden av dessa är kanske Frankrike.
Vad det nu gäller är troligen att pröva eller rentav skärpa den multilaterala övervakning som föreskrivs i artikel 99 i fördraget, för att i morgon tillämpa den på andra medlemsstater.
Tvångsprocessen är därför långt ifrån över.
Det disciplinära Europa slår först mot de små länderna, men riskerar att i morgon slå mot alla.
