# ID: svediakorp-gov410365
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 800
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
Först av allt vill jag tacka föredraganden Korakas och ledamöterna i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för betänkandet och den grundliga genomgången av kommissionsförslaget.
Bidragen per hektar för bomull är - det måste man ha i åtanke när man diskuterar det hela - tre till fyra gånger så höga som för övriga kulturväxter.
Enligt kommissionens uppfattning kan denna särskilda insats från gemenskapens sida, i synnerhet denna finansiella insats, rättfärdigas endast i betraktande av den ekonomiska och framför allt sociala betydelse som bomull har i vissa regioner i gemenskapen.
Emellertid har odlingsytorna utökats väsentligt de senaste åren, och även avkastningen per hektar har stigit kraftigt.
Detta kommer hädanefter att medföra nya risker, å ena sidan för budgeten men å andra sidan även för miljön, för vi får inte glömma att bomullsodlingen är en mycket intensiv odling av en art som medför hög användning av gödningsämnen och kemiska bekämpningsmedel.
Kommissionens förslag syftar därför huvudsakligen till att vid en överdriven ökning av produktionen starkare än hittills sänka det minimipris som vi kalkylerar med.
De ändringsförslag som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har lagt fram skulle dock, om de går igenom, leda till en väsentlig ökning av budgeten för bomullssektorn.
Detta betyder i sin tur att viljan att producera inte heller minskar, utan ökar, liksom till att miljövillkoren snarare urholkas.
För att nu klargöra för er vad vi talar om: Sammantaget skulle utskottets ändringsförslag - även om vi antar att vinsterna förblir desamma och även om vi räknar med ett genomsnittligt marknadspris - innebära merkostnader på i storleksordningen 650 miljoner euro per år.
Detta skulle motsvara en ökning av budgeten med 85 procent.
Med tanke på nuvarande budgetsituation ser jag mig verkligen inte i stånd att uppfylla en sådan önskan.
I detalj: Ändringsförslag 1, 3, 4 och 9 till 13 syftar till att höja priserna med 10 procent och den garanterade högsta mängden med 50 procent.
Förutom den kostnadsexplosion som följer av detta skulle det kunna innebära en produktionsökning på 60 procent, dvs. omkring 900 000 ton, med de följder som jag redan tidigare har beskrivit.
I ändringsförslag 5 och 14 föreslår man en indexering av minimipriset beroende av kvaliteten på den orensade bomullen, vilken skall godkännas av medlemsstaterna om branschorganisationerna inte kan enas.
Vi har redan tidigare gjort den typen av erfarenheter efter liknande idéer.
Otvetydigt har det nämligen visat sig att det helt enkelt inte är möjligt att upprätta och inte heller att administrera ett sådant system centralt, eftersom det helt enkelt är alldeles för många faktorer som påverkar kvaliteten på råbomull.
Därför måste det stanna vid att frågan även fortsättningsvis avgörs mellan de inblandade, det vill säga mellan uppköparna och leverantörerna av råbomull.
Vi föreslår dock att ett kriterium införs, nämligen överensstämmelse med prisnivåindex på världsmarknaden för bomullsfiber.
Därigenom får vi en ram som blir till hjälp när framtida avtal skall träffas.
Ändringsförslag 7 och 8 samt 16 till 19 rör utarbetandet av en officiell förordning för producentorganisationer liksom deras verksamheter som skall främjas genom gemenskapsbidrag.
Detta kommer främst att gälla miljörelaterade åtgärder.
Jag måste få uppmärksamma er på att det redan finns en sådan bestämmelse, nämligen i form av EEG-förordning 389 / 1982.
För övrigt finansierar gemenskapen grundandet av producentorganisationer sedan tio år tillbaka.
Precis som brukligt är inom andra sektorer måste de ta till de anslag som projekterats inom marknadsorganisationen samt miljöbidragen för att täcka driftskostnaderna.
Nämnda ändringsförslag kan inte heller godtas eftersom de skulle leda till två olika bestämmelser och två olika finansieringssätt för producentorganisationerna.
Tar man vidare hänsyn till den produktionsökning som skulle bli följden av den fordrade höjningen av den garanterade högsta mängden, då skulle enbart detta kunna dra med sig kostnader i storleksordningen 80 miljoner euro per år.
När det gäller miljön så kräver ni med ändringsförslag 6, 15 och 20 vittgående möjligheter för medlemsstaterna att inte enbart på grundval av miljöhänsyn, utan även - och framför allt - av ekonomiska och sociala skäl ändra de gemensamma marknadsorganisationernas bestämmelser.
Detta är verkligen inte godtagbart eftersom det helt ifrågasätter miljövillkoren.
Återstår alltså ändringsförslag 2 som i princip syftar till att rätta ett fel i den spanska texten.
I själva verket rör det sig dock inte om något översättningsproblem eller misstag, utan med uttrycket precio de objectivo avses riktpriset och inte det reala marknadspriset.
Jag beklagar djupt att kommissionen i detta fall inte kan godkänna utskottets ändringsförslag, men jag har, tror jag, utförligt redogjort för skälen till detta.
