# ID: svediakorp-gov410340
# author: Desama (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 515
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
När Europeiska kommissionen genom kommissionär Philippe Busquin lanserade sitt första meddelande om ett europeiskt område för forskningsverksamhet, frågade vi oss om detta var ytterligare en ineffektiv åtgärd, en " slå-på-trumman-effekt " som kommissionen ibland tenderar att ägna sig åt, eller om det verkligen var fråga om en nyorientering och en vändpunkt för den europeiska forskningen.
Med andra ord, om man beaktade att gemenskapens forskning i strikt mening endast utgör en liten andel av de samlade forskningsinsatserna inom Europeiska unionen.
Efter det första och framför allt efter det senaste meddelandet, där man bättre har definierat instrumenten, vet vi i dag att vi mycket riktigt står inför en betydelsefull förändring - som jag inte skall drista mig till att kalla revolution i Kopernikus anda - när det gäller forskningens inriktning.
Fram till nu har forskningens mål och huvudsakliga instrument, ramprogrammet, varit att trygga den europeiska industrins konkurrenskraft.
Utan att detta grundläggande mål påtagligt försummas, känner man i dag att ambitionen har en annan räckvidd, en annan dimension.
För att uppnå detta europeiska område för forskningsverksamhet, som står för en verklig gemenskapspolitik, är självklart samarbetet med medlemsstaterna absolut avgörande.
I det avseendet delar jag inte Plooij-van Gorsels åsikt, även om jag gläder mig åt hennes utmärkta betänkande.
Jag tror att vi inte får vara ängsliga av oss.
Det var inte för ros skull som statscheferna skrev in detta samarbete i Maastrichtfördraget 1992.
Vi måste ge samarbetet kraft och spänst, och jag tror att detta är en avgörande fråga som måste ligga till grund för reflektionsarbetet och förslagen i samband med det sjätte ramprogrammet.
Vi måste alltså på ett beslutsamt sätt gå in i detta samarbete, men utan att glömma att det inte i sig räcker för att skapa ett europeiskt område.
Vi måste förse detta europeiska område med nervförbindelser i form av nya insatser till förmån för forskarnas rörlighet, något som Vida-Quadras Roca så riktigt påpekade.
Det måste också ges nervförbindelser i form av gemensamma insatser inom området grundläggande infrastruktur.
Givetvis måste det också ges nervförbindelser genom att vi inrättar forskningscentra, vare sig de är spetsforskningscentra eller ej, men det är riktigt att vi har spetsforskningscentra som vi måste vänja vid att samarbeta.
Herr kommissionär, ni står här inför ett svårt val, som följer av genomförandet av denna kartläggning av spetsforskningscentra.
Idag kan man nog säga att vi kommer att tillgripa benchmarking (riktmärkning).
Att säga det är en sak, att göra det självfallet en annan och svårare.
Men vi litar på er i det här avseendet.
Jag vill avsluta mitt inlägg med att säga att vi utöver det europeiska området för forskningsverksamhet, som jag tror kommer att ge struktur åt nästa ramprogram, även måste skapa förbindelser mellan områdena för forskningsverksamhet och universitetsutbildningen som helhet.
Detta är en annan dimension, men av avgörande slag.
