# ID: svediakorp-gov410338
# author: Fraisse (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 483
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, kära kolleger!
Det gläder mig att tala efter McNally, eftersom jag själv är forskare och arbetar med kvinnor (det handlar inte bara om att forskning skall bedrivas av och för kvinnor, utan även på kvinnor).
Jag är glad att dessa frågor tas upp i betänkandet.
Jag tar i dag till orda för utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, som enhälligt har antagit ett betänkande som i vissa delar går igen i betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.
Det är dessa ord - " i vissa delar " - som jag skulle vilja dröja vid.
Först och främst är jag glad över att humaniora och samhällsvetenskap hädanefter inte enbart anses som ett medel, utan även som ett mål för forskningen.
Kvinnofrågan ingår i detta, men i dag handlar det givetvis om något mycket mer vittgående.
Att humaniora och samhällsvetenskap blir ett mål för forskningen innebär att gemenskapsforskningen håller på att ändra inriktning.
Det tror jag måste understrykas.
Kanske kan vi på detta vis fundera över Europas politiska och kulturella struktur, eftersom forskningen ingår som en del i denna politiska och kulturella struktur.
Jag slås även av att vi har betonat i vilken stor utsträckning den nya tekniken, som i dag är så viktig (vi talade om det i går, med anledning av upphovsmannarätten) är den kulturella mångfaldens bundsförvant, via språkfrågan.
Även här vill jag betona att detta är en fråga som vi i utskottet för kultur finner ytterst betydelsefull.
När det gäller det sjätte ramprogrammet är jag glad över att se att den forskning om kulturell identitet som vi föreslog har godkänts i betänkandet som antagits av utskottet för industrifrågor och forskning.
Jag hoppas att även kommissionen skall kunna beakta detta.
Möjligheten att arbeta med den kulturella mångfalden syns mig vara viktig, liksom att gå vidare med några centrala åtgärder i det femte ramprogrammet, exempelvis åtgärder rörande multimediainnehåll och multimediaverktyg, morgondagens stad och kulturarvet.
Jag beklagar dock en smula att utskottet för industrifrågor inte har anammat vår syn på Internetkostnaden.
Forskning om Internetkostnaden skulle ha kunnat möjliggöra sänkta kostnader, så att Internet äntligen blev mer demokratiskt.
När det gäller nätverken för spetsforskningscentra är detta gott och väl, men vi kan också inom ramen för den europeiska forskningen inrätta nätverk som inte enbart är till för spetsforskningscentra.
Detta är något vi också behöver för rörlighetens skull, men även för forskningen som sådan.
Sedan har vi förstås frågan om immateriella rättigheter.
Att bedriva forskning om tekniska metoder på immaterialrättens område skulle även det kunna vara till stor hjälp för att Europa skall kunna trygga sin kulturella identitet och demokrati.
