# ID: svediakorp-gov410321
# author: Boumediene-Thiery (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 455
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina kära kolleger!
Invandringsfrågan tränger nu igenom alla områden i våra europeiska samhällen, från de lagligen bosattas situation till de olagliga invandrarnas situation, från asylrätt till rätten till fri rörlighet, från socioekonomiska och kulturella rättigheter till politiska rättigheter.
I de flesta staterna i unionen sjunker regelbundet siffrorna när det gäller beviljande av flyktingstatus och de klassiska invandringskanalerna.
Däremot har siffrorna när det gäller den globala invandringen varit stabila de senaste åren.
Det visar att den repressiva politiken i fråga om invandring och viseringspolitik bara har lyckats öka antalet personer utan uppehållstillstånd.
Män, kvinnor och barn går dagligen under i sina försök att olagligt komma in i ett Europa som har blivit en verklig fästning.
De är för det mesta offer för människosmugglare eller langare.
Deras lidande fortsätter tyvärr inom våra stater, där de blivit personer utan handlingar som helt utlämnade kan utnyttjas och har oacceptabla levnadsförhållanden.
Låt oss komma ihåg att vissa lagliga invandrare har blivit olagliga på grund av restriktiva lagar.
En del har varit hos oss sedan mer än tjugo år.
De kan vare sig utvisas eller legaliseras.
Vilka möjligheter har de att försörja sig och försörja sin familj?
I de lösningar som planeras i de föreslagna initiativen upprepar man de repressiva åtgärderna och förvisningsåtgärderna.
De skapar tragedier, såsom tragedin i Dover, Gibraltar eller också den tragedi som gäller de papperslösa som i Spanien, Belgien eller Frankrike hungerstrejkar för att få sitt erkännande.
Vilka är de verkligt ansvariga?
Inte bara uppfyller man på intet sätt det minsta krav med dessa förslag utan går också ända till att ifrågasätta asylrätten eller rätten att leva med sin familj.
Om det är uppenbart att vi energiskt måste bekämpa de organiserade näten för människohandel, är det orättvist att anklaga fysiska och juridiska personer som i god tro ger sitt stöd till alla som har kommit för att söka asyl för att fly konflikter, hungersnöd och de fasor som orsakas av ekonomiska och demokratiska underskott.
Genom dessa initiativ vidmakthålls emellertid oacceptabla och farliga blandningar.
Även om det värsta kan undvikas genom ändringsförslagen, förkastar vi initiativen och skulle bara alltför väl kunna råda författarna att fullständigt se över sitt arbete.
Kampen mot olaglig invandring är bara genomförbar inom ramen för en tydlig övergripande gemenskapspolitik som respekterar människors värdighet, grundas på en verklig respekt för grundläggande rättigheter och upprättar ett nytt förhållande mellan länderna i norr och söder.
Vi vill slutligen påminna om att det bästa vapnet för att bekämpa diskrimineringar och exploatering av människor är erkännandet av rättigheter och därmed beviljandet av legaliseringar.
