# ID: svediakorp-gov410282
# author: Peijs (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Kommissionär Nielson!
Hjärtligt tack för att ni har tagit över det här från er kollega Bolkestein!
Det är ett litet invecklat förslag.
Jag skall alltså inte ställa några svåra frågor till er i kväll.
Det är väl bra, tror jag.
Den 23 december 1986 kom kommissionens förslag angående ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag till parlamentet och antogs där.
Därefter följde den 14 mars 1989 parlamentets godkännande i första behandlingen.
De efterföljande elva åren låg direktivet hos ministerrådet.
Det hade främst att göra med två stora stötestenar: i första hand Gibraltarfrågan och de territoriella konsekvenserna av denna och i andra hand sammanhanget mellan artiklarna 10 och 11.
Den här sista frågan handlade främst om en garantifond för försäkringstagaren och dennes eventuella prioritetsställning i konkurslagstiftningen.
Den frågan kom helt kort tillbaka vid den sista behandlingen men lyckligtvis har vi nu kunnat vända det vid utskottsbehandlingen här i parlamentet.
Nu har andra behandlingen alltså formellt lagts fram för parlamentet.
Syftet med det här direktivet är detsamma som med förslaget om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut, nämligen ömsesidigt erkännande av lagstiftning.
Det här direktivet garanterar att försäkringsföretag likvideras eller rekonstrueras i enlighet med principerna för unity and universality (enhets- och universialitetsprinciperna).
Det betyder att försäkringsföretaget måste likvideras i enlighet med lagstiftningen i det land där försäkringsbolaget är formellt etablerat och då av behörig myndighet i det landet, den så kallade " enhetsprincipen ".
Den här behöriga myndigheten måste sedan involvera alla filialer och lokalkontor i Europeiska unionen i likvideringsprocessen, oavsett i vilken medlemsstat dessa är etablerade.
Det är den så kallade universality principle.
Direktivet skall se till att fordringsägare behandlas lika.
Oavsett i vilket land en fordran uppstår så skall de alltid behandlas i det land där bolaget är etablerat.
På det sättet har alla fordringsägare samma rättigheter och de är inte längre beroende av godtycket i det land där fordran har uppstått.
I motsats till vid andra behandlingen av rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut anser jag nu att det här direktivet är mer konsekvent och bra sammansatt.
Därför rekommenderar jag mina kolleger att anta rådets gemensamma ståndpunkt utan ändringar.
Och på denna Alla hjärtans dag tycker jag det är en fin, enhällig ståndpunkt för rådet, kommissionen och parlamentet tillsammans.
