# ID: svediakorp-gov410192
# author: Jensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 349
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, jag vill också understryka att den fria möjligheten för medborgarna, att flytta till ett annat EU-land och arbeta över gränserna, återfinns bland de stora landvinningarna i EU-samarbetet, och jag tror att vi alla kan se det rimliga och riktiga i att en medborgare, som skaffar sig sysselsättning i ett annat EU-land, kan bevara sina sociala rättigheter.
Den ram som vi har, förordning nr 1408 / 71, för ländernas inbördes avtal, för att säkra att personer också åtnjuter dessa rättigheter i praktiken, har blivit allt mer komplex genom åren, och tillsammans med vanlig byråkrati betyder det, att det ofta inte är så lätt att flytta från ett land till ett annat land.
Det skall vi ändra på och därför anser jag också att det är rätt att uppmana till att sätta fart på arbetet med en förenkling av förordningen, såsom kommissionen föreslog i slutet av 1998.
Så har vi frågan om huruvida vi, utöver förenklingen av förberedelserna för EU-medborgare, också skall säkra att yrkesverksamma medborgare i tredje land, som har uppehållstillstånd i ett EU-land, skall kunna ingå i förordningen.
Flera länder, inklusive Danmark, har tagit avstånd från kommissionens förslag, med hänvisning till rättsgrunden, artikel 42, som ju endast omfattar EU-medborgare.
På toppmötet i Nice kämpade Danmark kraftigt emot en ändring av artikel 42 och emot majoritetsbeslut i enlighet med artikel 42.
Jag förstår att arbete har gjorts för att eventuellt finna en annan rättslig grund, t.ex. under det rättsliga samarbetet.
Jag vill gärna vädja om att det hela inte dör ut i juridiska problemställningar och problem rörande den rättsliga grunden, för även danskt yrkesliv måste se ett intresse i att hitta en lösning på detta problem, så att t.ex. utländska experter, med uppehållstillstånd i Danmark, kan stationeras i ett annat EU-land under en tid, och bevara sina sociala rättigheter, och så att vi kan få experter till Danmark från andra EU-länder.
