# ID: svediakorp-gov410176
# author: Färm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 337
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Principerna i herr Bullmanns betänkande ansluter till grundidéerna från Lissabon, som ju skall konkretiseras vid vårens toppmöte i Stockholm.
Dessa principer för Europas ambitioner att bli världsledande vad gäller ekonomisk utveckling och tillväxt behövs parallellt med utvecklingen av en ambitiös social dimension; detta är liksom poängen.
Denna balans är avgörande inte bara för att vi skall lyckas genomföra våra strategier utan också för att EU skall få en ökad folklig förankring och förståelse, inte minst inför utvidgningen.
Å ena sidan säger man nu från högerliberalt håll att unionen behövs bara för att avreglera och öppna marknaderna, skapa fri handel osv.
Däremot skulle kampen mot arbetslösheten och utvecklingen av den sociala välfärden vara exklusivt nationella frågor.
Underförstått säger man då att man vill kunna urholka arbetsrätten och löntagarnas inflytande, riva upp välfärdspolitiken osv. utan att EU lägger sig i.
Å andra sidan framträder nu här i debatten vissa GUE-politiker och attackerar Bullmann-betänkandet för att alltför mycket handla om avreglering och konkurrens.
Därför tycker jag att det är glädjande att vi nu ändå har hittat en bred enighet, exklusive ytterkanterna till höger och vänster, bland dem som inser att utvecklingen av en social dimension faktiskt är ett helt nödvändigt inslag i en framgångsrik ekonomisk politik.
Men detta innebär inte nödvändigtvis att EU skall ta över medlemsstaternas befogenheter att lagstifta, även om denna öppna samordningsmetod naturligtvis inte utesluter lagstiftning.
Det viktigaste är att vi utvecklar gemensamma mål.
Dessa mål måste handla både om avreglering och liberalisering i viss utsträckning och om gemensamma mål för att komma åt problemen med arbetslöshet och utslagning.
Få har tagit upp den aspekten.
Men glöm inte hur viktigt detta är inför utvidgningen, för då blir innebörden i Bullmanns betänkande ännu mer avgörande.
De nya medlemsländerna behöver ju i extra hög grad just en parallell utveckling av tillväxt, välfärd, sociala rättigheter och inflytande för vanliga medborgare och löntagare.
