# ID: svediakorp-gov410170
# author: Trentin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 545
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, ärade kolleger!
Betänkandet Bullmann, vars politiska inställning och samtliga förslag jag instämmer i, och betänkandet Gasòliba i Böhm, har satt ljuset på några av de kvalitativa mål som vid det europeiska rådet i vår måste finna en lösning i form av bindande beslut.
Bland dessa skulle jag vilja peka på betydelsen av vissa initiativ som avser de sektorer som var centrala i slutsatserna från råden i Lissabon och Feira, men där vi fortfarande kan notera betydande förseningar, vilket ordförande Prodi kunde konstatera i sin genomgång i går: i första hand gäller detta samordningen inom forsknings- och utvecklingspolitiken.
Medan Europeiska kommissionen inom detta område har tagit fram diverse europeiska initiativ och projekt av stor betydelse, så fattas fortfarande en effektiv samordning av nationella program och de offentliga och privata projekt som tas fram i varje enskilt land.
På det viset får man en situation i vilken de alltför små nationella ekonomiska resurserna ofta används till att finansiera dubbelarbete eller slösaktiga investeringar och där det fattas tillämpning av gemensamt accepterade prioriteringar.
Jag skulle vilja fråga kommissionen om den inte har för avsikt att ge en effektiv impuls till att tillämpa instrumentet öppen samordning, som antogs vid toppmötet i Lissabon.
Detta är möjligt om kommissionen själv, på basis av dess kunskaper om befintliga nationella program och projekt, gör sig till den som främjar och driver på olika former av öppet samarbete mellan en del av medlemsstaterna inom ramen för noggrant utformade prioriterade mål, vilket sålunda skulle kunna bli ett test av viljan till samarbete och konvergens mellan de olika nationella regeringarna när det gäller att skapa ett europeiskt område för forskning.
För det andra, förverkligandet - även i detta fall på basis av vissa experiment när det gäller det öppna samarbetet - av ett system inom unionen för livslångt lärande.
Med all rätt stöder vi, även i Bullmanns betänkande, en kombination av flexibilitet, rörlighet och säkerhet när det gäller sysselsättningspolitiken, för att vi skall kunna motverka nya former av brist och utstötning, såväl bland de unga och kvinnorna som bland de äldre anställda.
Jag känner då inte till någon annan form av säkerhet som kan tillämpas på en arbetsmarknad som utmärks av flexibilitet och rörlighet, om inte den som kommer från en garanterad process av livslångt lärande och livslång fortbildning.
Att sjösätta ett sådant system till förmån för det mycket stora antalet anställda av båda könen skulle övervinna det motstånd som uppkommer i olika sektorer, med tanke på att tillfälliga anställningar - detta är de uppgifter som kommer från många olika håll på vår arbetsmarknad - leder till att företagen inte investerar i humankapitalet.
Allt detta innebär att man måste mobilisera stora resurser och en stark subjektiv vilja, något som kan skapas enbart om man bygger upp ett effektivt samarbete mellan Europeiska unionen och nationalstaterna, å ena sidan, och företagen och de anställda, å den andra.
Även på det viset kommer det att bli möjligt att förverkliga de villkor som krävs för att rådet under våren skall bli ett viktigt tillfälle ...
(Talmannen avbröt talaren)
