# ID: svediakorp-gov410165
# author: Carlsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 625
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Får jag då bara tillägga att jag är otroligt glad över att jag tog upp det, då det gav er möjlighet att lämna en bra ursäkt för det svenska ordförandeskapet.
Jag tror att det är ett misstag att vi gör så långa, omfattande och motstridiga dokument som Bullmann-betänkandet, som riskerar att inte tas på allvar.
Jag tror också att det är ett misstag att låta frågor om arbete, tillväxt och konkurrenskraft reduceras till statistisk nummeroperation.
Det är klart att vi behöver indikatorer för att utvärdera och jämföra, men att överdriva på detta sätt leder bara tankarna till " Gosplan ".
Kolleger, icke närvarande rådsrepresentant och kommissionärer!
Man behöver inte vara politiker för att se hur vanmakten breder ut sig och klyftorna ökar i våra samhällen.
Vi har stora grupper av arbetande fattiga och vi har en förfärande andel långtidsarbetslösa, bidragsberoende och marginaliserade individer och familjer i Europa.
Samtidigt har EU fortfarande svårt att mäta sig med USA när det gäller skapandet av nya jobb, forskning och utveckling samt befolkningstillväxt.
Jag tror att jakten på nya indikatorer och mer tal om sysselsättning bara fördröjer en nödvändig förnyelse och liberalisering av Europas marknader.
Lissabonprocessen förutsätter att man nu går från ord till handling.
Ett år av tio har snart passerat.
Därför efterlyser jag i dag konkreta målsättningar från ordförandeskapet inför toppmötet i Stockholm.
Det handlar inte längre om färdriktningar och tidtabeller såsom vi hörde i morse.
Vilka beslut vill ni få fram under halvåret för att vi skall kunna få ökad konkurrenskraft i Europa?
Jag tror att man från svensk sida har ett utmärkt tillfälle att visa ledarskap.
Den socialdemokratiska regeringen har något tveksamt, men trots allt, fortsatt den framgångsrika liberaliseringslinje som stakades ut av den borgerliga regeringen i början av 90-talet.
Tack vare en framsynt politik med bl.a. marknadsöppningar kan svenskt näringsliv i såväl den gamla som den nya ekonomin uppvisa betydande framgångar.
Med hjälp av detta skulle ordförandeskapet kunna fastställa en modern agenda för hur EU skall kunna leva upp till sina stolta mål.
Både rådet och kommissionen har i dag tagit upp den demografiska utvecklingen i EU.
Med anledning härav undrar jag när kommissionen kommer att ta initiativ för att stimulera ökad arbetskraftsinvandring till EU-länderna.
I går lyssnade jag på statssekreterare Ekström som ansvarar för Stockholmsmötet.
Hon förde in viktiga element i diskussionen om tillväxt, bl.a. handelns betydelse.
Det är utmärkt, eftersom det är oerhört viktigt för både tillväxt och solidaritet.
Därför undrar jag om kommissionen och rådet kan redogöra för hur arbetet för ökad handel och minskade tullar kan avancera under det svenska ordförandeskapet.
Det vore i det sammanhanget roligt att höra om rådet fortfarande är av uppfattningen att frågan om Tobinskatten är en nationell debatt som inte hör hemma i detta parlament.
Kommissionen har i sitt meddelande tagit upp behovet av regelförenklingar inom EU.
Med tanke på den omröstning vi i dag hade om det förfärliga Miller-betänkandet och det gamla bussdirektivet, hoppas jag att det var sista gången vi behövde befatta oss med dylikt.
Det går ju an att skriva att man vill ha regelförenklingar, men då måste kommissionen också visa att den kan genomföra dem.
Slutligen vill jag säga att ekonomisk tillväxt naturligtvis hör samman med sysselsättning och social trygghet.
En god ekonomi är förutsättningen för välfärd.
Det är dock inte politiker och mer statistik som skapar social trygghet, utan det är med hjälp av god ekonomi och framgångsrika företag som EU kan skapa sammanhållning och social trygghet i en ny tid.
