# ID: svediakorp-gov410147
# author: Lipietz (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 677
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Det arbete som jag uppmanats att göra har varit mycket lärorikt för mig och, det måste jag säga, ett verkligt nöje.
Jag hade tre krav att ta hänsyn till: tvivlen och undringarna hos mina kolleger i utskottet för ekonomi och valutafrågor, kritiken från det civila samhället, i synnerhet genom förmedling av CEE Bankwatch Network och slutligen de svar och argument som Europeiska investeringsbanken anförde mot dessa båda typer av frågor och kritik.
Jag vill särskilt tacka mina kolleger i utskottet för ekonomi och valutafrågor för de relevanta frågor som de uppdrog åt mig att på sätt och vis ställa till Europeiska investeringsbanken.
Jag vill tacka dessa frivilliga i det civila samhället för deras förmåga att övervaka en bank som när allt kommer omkring vilar på 5 procent av fast realkapitalbildande i Europeiska unionen, vilket gör den till en viktig investerare i Europeiska unionen.
Slutligen, utan något smicker, måste jag tacka ordföranden i Europeiska investeringsbanken (EIB) och hans kolleger för att de med sådan välvilja, beredvillighet och rent av sympati har velat samtala med mig, beakta denna kritik och svara på den, än genom att övertyga mig om att de hade rätt, än genom att godta den och med mig i stora drag utarbeta de svar som skulle lämnas.
Vi har således fått ett betänkande som strängt taget är enhälligt.
Ni har ju kunnat se att ändringsförslagen avser detaljfrågor, som jag skall uttala mig om under de sista minuterna i anförandet.
I stort sett har vi fått enhällighet om förslag till nyorientering som i minst lika hög grad vänder sig till de övriga organen i Europeiska unionen, rent av till staterna, som till Europeiska investeringsbanken.
Vi ansluter oss fullständigt till och vi ger ansvarsfrihet åt Europeiska investeringsbanken för de prioriteringar som den har ställt upp för sig samt de pelare som grundar dess politik.
Vi vill emellertid betona att saker och ting förändras.
Europa öppnar sig mot öster.
EU tar ett allt större ansvar när det gäller Balkanländerna, som ännu inte ingår i anslutningsprocessen.
Europa har vidare undertecknat Kyotoavtalet, genom vilket det krävs att det skall minska produktionen av koldioxid och andra gaser med växthuseffekt med 8 procent fram till åt 2010 i genomsnitt.
Med andra ord blir detta internationella avtal tvingande inom 7 år.
Dessutom har Europa sedan Lissabon åtagit sig att nå målet att bli en högklassig världsmakt, grundad på kunskap och de nya teknikerna.
Europa har slutligen prioriterat utvecklingen av små och medelstora företag.
Det skulle således inte vara genom ett aktiebolagens Europa, Europe Incorporated, med de stora mångmiljonmästarna utan snarare genom att stödja sig på små och medelstora företag som Europa siktar på att uppnå detta högklassiga tillstånd.
Tre nya mål ingår således med hänsyn till den rapport från 1999 som vi formellt behandlar i dag.
Men när vi gör det, är det naturligtvis EIB: s samtliga inriktningar som vi behandlar: anslutningen, Kyoto samt utveckling av små och medelstora företag till högklassiga företag.
Det är med hänsyn till dessa tre mål, som kanske inte var lika tydliga när EIB antog sina prioriteringar eller när den utarbetade sin rapport om år 1999, som vi har velat uppmana Europeiska unionens konstitutionella organ och EIB själv att lägga om politiken.
De första punkterna i det betänkande, som har lagts fram för er, är absolut enhälliga och siktar huvudsakligen på att bredda eller underlätta lånen i dessa tre riktningar.
Jag vill bara säga några ord om det som inte har fått enhällighet bland oss: det gäller de icke-statliga organisationernas officiella betydelse när det gäller att förbereda Europeiska investeringsbankens beslut, bekräftelsen av Kyotomålet som verkligt dominerande och slutligen villkoren för EIB: s försiktighetskontroll.
Jag överlåter till kammaren att skipa rättvisa i fråga om dessa tre punkter.
