# ID: svediakorp-gov410026
# author:  Danielsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 926
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, ärade ledamöter, ärade kommissionsledamot!
Det är med stort intresse som jag deltar i debatten om ledamot Bullmanns betänkande beträffande förberedelserna inför Europeiska rådets möte i Stockholm samt om betänkandet från ledamoten Gasòliba i Böhm beträffande betydelsen av avregleringar och ekonomiska reformer för ekonomisk tillväxt i unionen.
Jag har med särskilt intresse lyssnat på ledamoten Bullmanns redogörelse om parlamentets bidrag till Stockholmsmötet och vill särskilt välkomna den helhetssyn som finns i betänkandet, nämligen att alla delar av den dagordning som sjösattes i Lissabon måste genomföras om Europa skall uppnå det ambitiösa mål som vi uppsatt, nämligen att Europa inom tio år skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning.
Full sysselsättning skall utgöra en grundläggande målsättning för unionens ekonomiska och sociala politik.
Den strategi som antogs i Lissabon innebar en viktig milstolpe i unionens utveckling.
Vad gäller sysselsättningsmålen i Lissabonstrategin delar rådet Bullmann-betänkandets förslag om intermediära mål.
Vi hoppas att rådet kan fatta beslut om detta i Stockholm.
Dagens Europa är bättre rustat än på mycket länge för att utsträcka möjligheten till arbete åt alla som vill och kan arbeta.
Utsikterna för den europeiska ekonomin förblir goda.
De offentliga finanserna är starka.
Priserna är stabila.
Reformer av produkt- och kapitalmarknader har dragits i gång i hela Europa.
Dock finns det inget utrymme för att slå sig till ro, för fortfarande går 14 miljoner människor i Europa utan jobb.
Arbetslösheten är ett gigantiskt slöseri med ekonomiska resurser och - vad värre är - med människors kunskaper och ambitioner.
Att ha ett jobb innebär en möjlighet till egen försörjning och är i förlängningen det bästa sättet att åstadkomma ett samhälle där alla kan känna sig delaktiga.
Europeiska rådets möte i Stockholm den 23-24 mars kommer att vara det första i en serie vårtoppmöten ägnade att driva på utvecklingen mot det strategiska mål som lades fast i Lissabon.
Vi bör i Stockholm på ett öppet och självkritiskt sätt bedöma de framsteg som har gjorts under det gångna året.
Vi avser att driva arbetet framåt både med gemenskapsrätt och med den s.k. nya öppna metoden för samordning.
Som ordförandeland kommer Sverige att verka för att inte urholka Lissabonstrategin genom att tillföra alltför många nya frågor.
Inte heller behöver vi några nya processer.
Stockholmsmötet bör i stället peka ut vissa prioriterade områden.
Vägen till full sysselsättning och ökad konkurrenskraft går via ekonomiska reformer med öppna och fungerande marknader, i kombination med en sund makroekonomisk politik som stimulerar tillväxt och sysselsättning.
Jag har med intresse tagit del av betänkandet från ledamoten Gasòlibas i Böhm om ekonomiska reformer och tillväxt och instämmer i att den ekonomiska reformpolitikens roll för tillväxt och sysselsättning inte skall underskattas.
Jag vill dock understryka att ekonomiska reformer måste ske i kombination med satsningar på utbildning, moderniserad social trygghet och stärkt välfärd.
Det förutsätter också ett företagsklimat som underlättar investeringar och etableringar av nya växande företag.
Jag vill att vi i Stockholm pekar ut färdriktningen för ytterligare framsteg på dessa områden.
Låt mig nämna några.
I Stockholm förväntar vi oss kunna fastställa tidtabellen för liberaliseringen av el- och gasmarknaderna.
Vi vill driva på reformeringen av de finansiella marknaderna.
Beträffande det senare området kommer den viktiga Lamfalussyrapporten att utgöra grunden för diskussionerna i Stockholm.
Vidare behöver vi fortsätta arbetet med att öppna upp transportmarknaderna.
Att öppna upp produkt- och kapitalmarknader utgör emellertid inget självändamål, utan vi gör det av två skäl: Dels är det ett verktyg för tillväxt och ökad sysselsättning.
Dels är det ett verktyg för ökad konsumentnytta - lägre priser, större utbud samt bättre kvalitet på tjänster och varor.
I detta sammanhang har vi också uppfattningen att den externa handelspolitiken spelar en roll, och vi hoppas kunna belysa även denna fråga i Stockholm.
Stockholmstoppmötet bör vidare betona vikten av ny teknik genom vidareutveckling av handlingsplanen för e-Europe samt undanröja hinder för bioteknikens framväxt och betydelse för innovation och tillväxt.
Vi måste emellertid också ta hänsyn till den moraliska och etiska dimension som finns beträffande biotekniken.
Europas väntade demografiska utveckling utgör en växande utmaning.
Låga födelsetal och en stigande andel äldre hotar att kraftigt öka försörjningsbördan för personer i arbetsför ålder från omkring år 2010 och framåt.
Den demografiska utvecklingen måste mötas på bred politisk front redan nu.
Det kommer att kräva en omfattande översyn av pensionssystem och system för sjukvård och äldreomsorg.
Det kommer också att kräva åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden.
Betydelsen av förbättrade villkor för barnfamiljer, ökad jämställdhet och ett livslångt lärande bör lyftas fram på ett tydligare sätt som medel för att möta de demografiska utmaningarna.
I takt med att fler får jobb kommer också arbetslivets villkor alltmer i fokus.
Målet är att vi i Stockholm skall kunna enas om en definition av begreppet kvalitet i arbetet och dess betydelse för tillväxt och sysselsättning.
Jag vill också understryka den vitala betydelse som det har för stabilitet och välfärd i Europa att den ekonomiska och monetära unionen utvecklas framgångsrikt.
Som ordförandeland kommer Sverige att aktivt verka för att den introduktion av sedlar och mynt i euro som skall ske i valutaunionen i början av år 2002 blir en odelad framgång.
Detta ligger i vårt gemensamma intresse.
