# ID: svediakorp-gov410025
# author: Gasòliba i Böhm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 689
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman, mina damer och herrar, herr kommissionär, herr rådsföreträdare!
Europeiska rådet i Lissabon i fjol fastställde en process för att Europeiska unionen skall kunna uppnå samma konkurrenskraftsnivå som Förenta staterna, eller för att vi åtminstone år 2010 skall ha uppnått den nivån.
Jag anser att både min kollega Bullmans betänkande och mitt betänkande på ett positivt och konstruktivt sätt bidrar till övervägandena om hur vi skall uppnå den målsättningen och till att vi innan Europeiska rådet i Stockholm kan göra en bedömning och analys av det gångna året.
Det strategiska målet för Europeiska unionens ekonomi är att förvandlas till en kunskapsbaserad ekonomi, den mest dynamiska i världen med en hållbar tillväxt med fler och bättre arbeten och en starkare social sammanhållning.
Alla dessa mål är mycket krävande.
Europeiska unionen ger inte avkall på nivån för den sociala sammanhållningen eftersom en ekonomi som grundar sig på välfärden är ett av de främsta kännetecknen på det europeiska samhälle som har skapats och befästs under andra hälften av det förra århundradet.
Samtidigt är det en ekonomi med en tydlig dynamik som har visat sig de senaste åren.
Det undgår ingen att det är tre mycket krävande mål; att vara ambitiös på det sociala området, säkra en hållbar tillväxt och dessutom bli den mest konkurrenskraftiga ekonomin på internationell nivå.
För att kunna uppfylla dessa mål måste vi stå över eventuella hinder i vår väg.
Vi anser att en av de faktorer som kan äventyra det gemensamma förverkligandet av dessa tre mål är att de grundläggande faktorer som säkrar konkurrenskraftsnivån i den europeiska ekonomin, och som enligt vår uppfattning huvudsakligen är tre, inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning.
För det första förekomsten av vissa marknader som fortfarande inte är tillräckligt öppna för konkurrens och som, med tanke på deras grundläggande betydelse för vår produktionsstruktur, påverkar kostnadsstrukturen negativt och även de enhetliga priserna på varor och tjänster.
Kommissionär Solbes räknade upp dessa: energi, transport och telekommunikationer.
Det är uppenbart att det är viktiga faktorer och om vi jämför dem med den andra ledande världsekonomin, den nordamerikanska, släpar vi fortfarande efter, något som uppenbarligen hindrar oss från att närma oss den konkurrenskraftsnivå vi har fastslagit för 2010.
För det andra, en fråga som verkligen engagerar oss och som kommer väl till uttryck både i Bullmans betänkande och i mitt eget: sysselsättningen.
Det är uppenbart att vi inte kan ge avkall på en högre sysselsättningsnivå, som är ett av de främsta målen för det svenska ordförandeskapet.
Det är också uppenbart att vi för att uppnå den sysselsättningsnivån och å andra sidan med bättre arbeten så som påpekas i båda betänkandena, måste uppnå en bättre anpassning, både socialt - det finns länder inom Europeiska unionen som visar mycket intressanta lösningar i det avseendet - så som - och det fastslogs redan i Delors rapport år 1995 - för flexibiliteten på arbetsmarknaden.
Det är en avgörande faktor för att de två målen skall kunna uppfyllas, nämligen ökad sysselsättning och ökad konkurrenskraft i hela produktionsstrukturen, där naturligtvis arbetstillfällena är de viktigaste.
Slutligen utbildningen: Jag skall inte gå närmare in på det.
Det tas upp i Bullmans betänkande och även kommissionär Solbes har nämnt det.
Denna tredje faktor, som också är viktig, avser en kvalitativ utbildning på alla nivåer, alltifrån yrkesutbildning till specialiserade studier på högre nivå, som utgör grunden - och med detta vill jag avsluta herr talman - för att uppnå det vi verkligen behöver och som Europa ännu inte har lyckats med i förhållande till Förenta staterna: trots att vi har en mycket hög nivå på forskarutbildningen och forskningen har vi fortfarande inte knappat in på avståndet till Förenta staterna och inte heller övervunnit skillnaderna som råder för en teknisk utveckling som omvandlas till konkurrenskraftiga varor och tjänster.
Det är den tredje viktiga rekommendationen i denna analys och bedömning av Europeiska rådet i Lissabon.
