# ID: svediakorp-gov410024
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,140
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr Bullman, herr Cocilovo, herr Gasòliba i Böhm!
Jag vill börja med att tacka er för den möjlighet vi har fått av parlamentet att tillsammans med er diskutera Lissabonstrategin, det system vi har inrättat för att kontrollera det som beslutades i Lissabon och hur det förverkligas i praktiken.
Förra året antog Europeiska unionen i Lissabon - så som Bullman tydligt visar - ett mål i syfte att under nästa årtionde bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen, som är kunskapsbaserad och ger en hållbar ekonomisk tillväxt i och med en ökad sysselsättning och en starkare social sammanhållning.
Bullman har framhållit detta globala synsätt, ett synsätt som jag helt delar helt, och som naturligt nog motsvaras av kommissionens sammanfattande rapport.
I denna sammanfattande rapport har kommissionen inte bara för avsikt att fastställa de framsteg som har skett sedan Lissabon och fram till i dag, utan även vilka de kommande målen är.
Även den frågan har Bullman lyft fram.
I Lissabon sades det: låt oss anta vissa strukturindikatorer, så att vi kan göra en bättre jämförelse av situationen i de olika länderna.
I Nice definierade vi 35 strukturindikatorer som ligger till grund för rapporten med sammanfattning.
Det är utan tvekan användbara instrument för att få veta vilka framsteg som har uppnåtts, vilka konkreta mål som har antagits och tidsramarna för att uppfylla dessa.
Det ger oss även information beträffande de möjliga framstegen de närmaste åren.
Dessa indikatorer, så som vi ser dem, är inte endast till för att utnyttjas i rapporten med sammanfattning; de kommer också att utnyttjas i andra rapporter från kommissionen, till exempel i rapporten om tillämpande eller uppfyllande av skyldigheterna till följd av de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som har initierats.
I rapporten - jag skall inte upprepa det - beskrivs de framsteg vi bedömer som positiva och som har skett under perioden.
Det är uppenbart att det finns faktorer, som till exempel framgångarna med avregleringen på vissa områden, som utan tvekan är positiva.
I andra avseenden går det för långsamt.
Framgångarna gäller i första hand en bättre omorientering av riktlinjerna för den ekonomiska politiken, med tanke på målen i Lissabon, eller frågor som antagandet av skattepaketet, stadgarna för det europeiska samhället eller antagandet av den sociala dagordningen i Nice.
På vissa områden släpar vi efter, som till exempel gemenskapspatenten, Galileoprojektet och andra lika viktiga områden som utbildningsstrategin och systemen för tax benefit som utan tvekan är avgörande för tillväxten och sysselsättningen.
Hur som helst poängteras i rapporten med sammanfattning att det har gått bra med ekonomin, förra årets tillväxt och den tillväxt som förutspås i år och skapandet av 2,5 miljoner arbetstillfällen, som utan tvekan är en avgörande punkt.
Hur som helst framhålls i rapporten att målsättningen från Lissabon är en global målsättning, precis som Bullman påpekade.
Vi får inte enbart tänka på tillväxten och glömma andra aspekter från Lissabon.
Tillväxten och den makroekonomiska stabiliteten är utan tvekan viktiga faktorer, men det är även sysselsättningen och den sociala sammanhållningen.
Rapporten med sammanfattning innehåller, precis som Bullman nämnde, en rad konkreta förslag: tio prioriterade frågor som kommissionen har som mål att Europeiska rådet i Stockholm skall godkänna, så att vi kan fortsätta stärka våra åtaganden i form av strukturella och sociala förändringar som är avgörande för en hållbar ekonomisk tillväxt som gör att vi kan minska arbetslösheten och stärka sammanhållningen.
Som kommissionär för ekonomiska och monetära frågor vill jag ta upp ytterligare tre frågor som jag finner relevanta: för det första bevarandet och stärkandet av stabila makroekonomiska ramar.
Vi anser att det är viktigt att, bortsett från det tidigare nämnda målet, skapa ett kunskapsbaserat samhälle med bättre arbetstillfällen, en stabil miljö som på medellång sikt gör det möjligt att iaktta målen med prisstabilitet och sunda offentliga finanser.
I den nuvarande gynnsamma ekonomiska situationen, trots att den amerikanska tillväxten sker i långsammare takt, anser vi att vi bör fortsätta processen med en skattekonsolidering och en förbättring av de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet, genom att beakta sådana viktiga aspekter som exempelvis den åldrande befolkningen.
När vi talar om kvalitet talar vi framför allt om en skattepolitik i syfte att skapa sysselsättning, stödja forskning och innovation och öka investeringarna i mänskligt kapital.
När vi talar om de offentliga finansernas hållbarhet talar vi om förmågan att möta framtida åtaganden.
Den andra fråga jag vill ta upp är att vi måste stärka unionens potentiella tillväxt.
Vi har kommit långt med de reformer som krävs för att gå i riktning mot en konstant tillväxt.
Vi har under denna högkonjunktur emellertid enastående möjligheter att förbättra den inre marknaden för tjänster och uppnå en större öppenhet på områden som energi, transporter och andra områden som är till konsumenternas fördel.
Vi är uppenbarligen medvetna om att varje avregleringsprocess måste åtföljas av en plan för kontroll av regleringen som gör det möjligt till slut att uppnå positiva effekter utan negativa konsekvenser för samhället.
Min sista kommentar gäller ökningen av sysselsättningen och antalet arbetstagare: det bör påpekas att två tredjedelar av skillnaden i bruttonationalinkomsten mellan Förenta staterna och Europeiska unionen beror på skillnaden i användningen av arbetsfaktorn.
Därför är det nödvändigt att starta alla skatte- och samhällsreformer som krävs, inklusive förtidspensionering, pensionsplaner eller arbetsbestämmelser som innebär att situationen kan förbättras.
Andra viktiga faktorer är praktisk och teoretisk utbildning, stimulans av företag och även av offentliga investeringar, som är avgörande för sysselsättningens kvalitet.
Allt detta bör göra det möjligt för oss européer att utvecklas i linje med det som fastställdes i Lissabon, och som vi alla hoppas kommer att befästas i Stockholm.
De betänkanden vi nu behandlar, Bullmans betänkande och Gasòliba i Böhms betänkande, innehåller många förslag som ligger nära innehållet i kommissionens sammanfattande rapport.
Vi har för avsikt att beakta alla dessa hänvisningar och påpekanden, varav vissa gäller särskilda indikatorer, och analysera dessa för att se i vilken utsträckning vi i de framtida rapporterna kan införliva delar av det som har lagts fram.
Parlamentet har rätt när det påpekar att åtaganden från samtliga aktörer som är involverade i processen är avgörande för att Lissabonstrategin skall lyckas.
Därför är de två betänkanden som i dag läggs fram i parlamentet utan tvekan grundläggande faktorer och ett tydligt uttryck för parlamentets löfte om samarbete i Lissabonprocessen som - och det sade jag tidigare - vi hoppas skall fortsätta och förbättras i och med besluten i Stockholm.
(Applåder)
