# ID: svediakorp-gov410023
# author: Bullmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,019
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Toppmötet i Lissabon lämnade efter sig ett stort arv; det formulerade ett stort uppdrag och satte en modig idé till världen.
Europa kommer fram till år 2010 att bli världens mest konkurrenskraftiga område.
Toppmötet har satsat på de bästa kort Europa har.
Det formulerade nämligen att vi skall slå in på vägen till full sysselsättning, och i Europeiska unionen satsa på människornas innovationskraft, på förmågan att bilda sig, utbilda sig, på förmågan att ta sitt eget öde i sina händer, och på förmågan att sörja för sin egen och sin familjs välfärd.
Detta är den starkaste produktionskraft som Europa kan ställa till buds.
Denna kärnidé leder följaktligen till en politisk ansats som säger att ekonomiska reformer, social delaktighet, social sammanhållning och främjande av sysselsättningen hör ihop.
De är ömsesidigt påverkande delar av en och samma process på denna väg till framgång.
De kan inte spelas ut mot varandra.
För vissa av oss är detta en utmaning i tanken.
Många som hela sitt liv har arbetat för att det skall finnas en gemensam avreglerad marknad, kommer att vara tvungna att gå en bra bit i tanken för att inse att endast social sammanhållning och sysselsättningspolitik utvecklar den sociala produktivitet med vilken den gemensamma marknaden kan lyckas.
Andra, som hela livet har varit stolta över vad medlemsstaterna har presterat, kommer att vara tvungna att gå en bra bit i tanken för att inse att den stora nya gemensamma marknaden även kräver gemensamma ansträngningar och nya regler, så att framgångsprocessen också kan förverkligas överallt.
Toppmötet i Stockholm står precis vid denna avgörande punkt.
Det kommer att avgöra om de ambitiösa målen från Lissabon kommer att kunna omsättas i praktiken, eller om de europeiska medborgarna kommer att tänka att vi visserligen hade att göra med välformulerade utsagor, men de var pratbubblor som inte kan få några konsekvenser för den politiska verkligheten.
Den som vill uppnå framgång i Stockholm, den måste mäta och jämföra hur långt vi hittills har kommit på vägen till framgång.
Framför allt måste denne ha modet att sätta upp nya mål, så att vi kan gå vidare på vägen till framgång.
Nu får vi höra att det är svårt med konkreta mål.
Naturligtvis är det svårt med konkreta mål, men ta nu en så komplicerad sak som inflationssiffran, som är beroende av att många decentraliserade aktörer fattar kloka beslut.
Vi har uppenbarligen klarat av att, på vägen till Ekonomiska och monetära unionen, inleda en mycket fruktbar process som har visat en framgång som vi fram till för några år sedan inte hade ansett vara möjlig.
Ta en så komplicerad sak som ränteutvecklingen eller sänkningen av statsskulden.
Vi har alla klarat av det med en gemensam kraftansträngning, och allt detta är komplicerade sakförhållanden som kräver mer än en deltagare.
Om vi lyckas med det kommer vi också att klara av att ge varje elev i Europeiska unionen Internetanslutning i skolan.
Vi kommer att kunna skapa villkor under vilka alla elever inte bara får denna anslutning, utan även i sina kursplaner kan göra avgörande framsteg, så att de får de chanser de behöver på vägen till den europeiska arbetsmarknaden.
När vi har klarat av allt det, då kommer vi också att kunna erbjuda varje näringsidkare i Europeiska unionen ett tydligt, begripligt och enkelt regelverk, som fungerar på samma sätt i Spanien som i Grekland, Italien eller Tyskland.
När vi har klarat av allt detta, då kommer vi också att kunna falla tillbaka på den starkaste europeiska produktionskraften.
Vi kommer att kunna ge de fortfarande över 14 miljoner arbetslösa i Europeiska unionen en ärlig chans att komma med i denna framgångsprocess.
Vi har en arbetslöshetssiffra som fortfarande ligger på över 8 procent, och jag vill uppmärksamma på de omständigheter där kommissionen enligt min åsikt kommer till korta i diskussionen: Att vi har en ungdomsarbetslöshet som är dubbelt så hög som 8 procent.
Detta är ett stort problem, just eftersom vi i dag säger att vi vill åstadkomma en demografisk förändring, och vi vill satsa på intelligensen i människornas huvuden, och investera i dessa huvuden.
Här skulle mer kunna göras konkret för att undanröja ungdomsarbetslösheten och investera i Europas framtid.
Men just därför är det också rätt att kommissionen i ett dokument till Stockholm föreslår att vi i Stockholm skall se konkreta mål, mycket konkreta mål för att öka sysselsättningskvoten, nämligen till 67 procent fram till år 2005 och 57 procent i synnerhet, för att stärka kvinnornas deltagande i förvärvslivet.
Detta är rätt mål, och vi i Europaparlamentet, vi som företrädare för Europas medborgare, vill också se dessa mål dokumenterade i slutdokumentet från toppmötet i Stockholm.
Vi sätter värde på att dessa bilder talar så att människorna i Europa upplever verkligt genomförbara mål, med vilka de kan identifiera sig och i vilka de även märker att deras möjlighet med Europas framgångsprocess är grundad.
Detta kommer inte minst att vara med och avgöra om det även kommer att bli en acceptans för den nödvändiga utvidgningen av Europeiska unionen, som vi alla vill ha, men om vilken vi nu måste sända ut en signal om att alla som nu är missgynnade, och alla som nu vill bidra med sina resurser, också har en chans till detta.
Den som vill det, måste gå modigt framåt och övervinna rivaliteten mellan de europeiska institutionerna.
Europas medborgare har ingen förståelse för om det finns små svartsjuketendenser när det gäller fördelningen av uppgifter.
Det måste stå klart att Europeiska rådet tar på sig sin ledarroll och det måste stå klart att parlamentet får sin plats, den plats som parlamentet också skall ha i egenskap av direktvald företrädare för de europeiska medborgarna.
(Applåder)
