# ID: svediakorp-gov410009
# author: Sacrédeus (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-02-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär Verheugen samt ordförandeskapets företrädare herr Danielsson!
Turkiet är nyckellandet framför alla andra i skapandet av goda relationer mellan den kristna och den muslimska världen.
Detta faktum kan aldrig underskattas - inte minst utifrån situationen att Turkiet som stat officiellt är ett sekulariserat land, medan medborgarna till överväldigande del är muslimer.
Samtidigt är dagens Turkiet också Bibelns andra land, där aposteln Paulus byggde sina första kristna församlingar.
Min första fråga till kommissionären och till rådet är därför: På vilket sätt är ni beredda att bidra till att främja religionsdialogen mellan kristna och muslimer?
Min andra fråga är: Vad görs konkret för att stärka religionsfriheten i Turkiet, i hela Mellanöstern och i Nordafrika?
Vi är många som undrar, inte minst miljoner kristna kopter i Egypten.
Jag vill här ta upp ett konkret fall i Turkiet.
Den 22 februari fortsätter rättegången från december i fjol mot den syrianske kristne prästen Yusuf Akbulut inför statens säkerhetsdomstol i Diyarbakir.
Åtalet gäller § 312 i strafflagen som använts för att döma flera politiker och författare, bl.a.
Yasar Kemal.
Där förbjuds ageranden som " öppet uppviglar och upphetsar folket " till fientlighet och hat genom att visa på skillnader avseende religion, ras, social klass eller geografiskt område.
Vad Yusuf Akbulut gjort består i att han citerats i tidningen Huriyet den 3 oktober 2000 med budskapet att han välkomnat den amerikanska kongressens erkännande av folkmordet 1915-1918 på armenier.
I sammanhanget tillade han det faktum att även andra kristna folk, t.ex. assyrier / syrianer, mördades under folkmordet.
För dessa påståenden riskerar han flerårigt fängelsestraff.
Rättegången väcker en rad frågor som sträcker sig från det orimliga i en så diffus och för yttrande- och åsiktsfriheten synnerligen tvivelaktig paragraf som § 312 i strafflagen till vittnesmål och åtalets bakgrund.
Vi i den kristdemokratiska parlamentsgruppen PPE-DE följer fallet.
Min tredje, och sista, fråga till kommissionären och till det svenska ordförandeskapet är följande: Är ni beredda att noga bevaka fallet Yusuf Akbulut?
